Dagens Nyheter – 18 januari 1873, sida 1

åsåg huru systrarne iklädde en ståtlig docka en präktig balkostym, Den ovanliga företeelsen uppmuntrade de båda flickorna till en gpråksamhet, som tillförene varit nästan bannsyst under deras umgänge med beskyddaren, och lilla Eleonora gick så långt i frimodighet, att hon till och med gnolade på en liten folkvisa under sitt arbete. Joachim lyssnade med synbar förnöjelse till den rena och välljudande barnastämman, och slutligen sporde han nästan hviskande: Spelar någon af er piano?4 ZSAck, ja, begge två, men syster Clara tio gånger bättre än jag.X Då ska jag skicka hit ett piano imorgon, innan jag reser bort. Reser bort? stammade Eleorora med oförställd bedröfvelse. Ja, kanske på sex, åtta, eller tio månader. Jag måste till Spanien i och för våra handelsförbindelser. Men hur ska det då gå med oss?4 utbrast Eleonora med darrande röst, medan tårarne trängde till hennes ögon. Eleonora, så du talar! afbröt Clara, banmande, Crosshandlaren har gjort alldeles för för oss. det är tid på att vi — såsom sjelfva. hå den talande en af dessa i, med hvilka den tysta