Tidningsöfversigt. Beklagansvärda förhållanden i Kalmar. Tidningen Kalmar lemnar i sitt nummer för nästlidne lördag några upprörande bevis på att rättsoch sedlighetstillståndet i den liknämda staden är högst betänkligt, hvilket till en del synes vara en följd af alltför stor slapphet hos myndigheterna. Vi anföra det väreentligaste af Kalmars faktiska meddelanden; ett par äro af den mest upprörande art. Tidningen säger: Vi vilja knappt fista oss vid sådana småsaker som att tiggeriet, som en tid var hämmadt, nu åter ohejdadt fortgår eller att man hvilken stund på dagen som helst kan på stadens mest besökta gator möta hela band af risiga och skrålande, ej sällan i fullt slagsmål stadda hamnbusar och deras vederlikar, utan att polis syns till, isynnerhet sedan skymningen inbrutit, då de två till tre poliskonstaplar, som understundom stå i hörnet af Storoch Kaggensgatorna vanligen också försvunnit — just när de som bäst behöfdes. Vi erinra om de blodiga slagsmålen och öfverfallen med stea och knif, som i höstas egde rum mellan Sandås ach staden — inom stadens, alltjemt af gaslysning oberörda fabriksdistrikt. Dewta tillskrefs till en början jernvägsarbetare, ehuru man snart fick reda på att gerningsmännen tillhörde stadsbefolkningen. Under en af juldagarne försökte en hel flock af löst folk, beväpnad med stenar m. m., en ganska betänklig demonstration mot arbetarne vid en af fabrikerna derstädes och som synes blifvit afstyrd endast genom egarens mellankomst. På vallpromenaden hafva flera personer blifvit med oqvädinsord anfallna af rusiva hamnbusar, och för några dagar sedan påträffades midt på eftermiddagen af en person eit helt tjufband af minderåriga pojkar, som i hr Kluges förstuga böllo på att uppdyrka dörren till ett förvaringsrum. Pojkarne voro försedda med en dyrkknippa af fjorton dyrkar, stulna från en af stadens smeder. Men allt detta utgör dock endast obetydligheter i jemförelse med det upprörande faktum, att inom en kortaro tid icke mindre än trenne försök till våldtägt, åtföljda af mer eller mindre grofva misshandlingar, egt rum på stadens offenthga eller trafikerade platser, det ena i höstas, de båda asdra under de sonaste veckorna. Det första känner man endast ryktesvis, de båda andra äro i hvars mans mun och hafva af helt naturliga skäl väckt en oerhörd sensation. En afjuldagerne blef ett bättre aktningsvärdt fruntimmer på detta sitt anfallet i närheten af Malmbron — samma ställe, der pastor Pettersson för några år sedan på ett ännu så oförklarligt sätt drunknade —; fruntimret anfölls af cn rusig karl, kollkastades och sparkades upprepade gånger, så att hon med ledvriden axel och andra märken efter den upprörande misshandlingen ännu befinner sig sängliggande. Gerningsmannen är häktad. Det andra fallet inträffade några dagar derefter vid balkplanen och ir af ännu värre beskaffenhet. Här blef nemligen ett gift fruntimmer, som derjemte befaan sig i ett långt framskridet hafvandeskap, anfallet af en se. k. bättre person, ehuru hon befann sig i sällskap med sin tjenstflicka. Sedan. detta frontjmumer, som Hera gånger förut blifvit förföljdt af samme person, på hvarje upptänkligt sätt och äfven genom att erinra om sin belägenhet sökt afvisa förföljarens råbet, blef hon. slutligen, eedan tjeusteflickan vid personens hotelser sprungit sin väg, handgripligen anfallen, kullslagen på marken och hotåd till lifvet, då bon slutligen räddade: fen tillstädegkomrande person, hvarvid angrinaren, som dock lärer bifrit igenkänd, tog till Hykten. Denne