Dagens Nyheter – 14 januari 1873, sida 1

modan af detta slag, ty för öfrigt saknade Joachim alla narrens kännetecken. Sällskapsskygg i allmänhet, tycktes den unge köpmannen ha en verklig fasa för alla fruntimmerskotterior, och mottog med filosofiskt lugn de många speord, med hvilka de sköna myggbeto honom. Att grosshandlaren Patrik Mäinnings son och rike kompanjon, en ung, begåfvad man, med ett tilldragande yttre och som i flera år för sina köpmansstudier och för fadrens affärer uppehållit sig i Spanien, Frankrike, Holland och Evgland, skulle vara ett läckert lockbete för stadens alla giftasvuxna och giftaslystna damer, var ju lika naturligt, som den besynnerlige ungkarlens skygghet för det täcka könet föreföll onaturlig. Men Joachim den tyste var och förblof fortfarande för alla gqvallersystrar samma olösliga gåta. HI. Tant Polla, En morgon passerade Eremiten — såsom Joachim vanligen benämdes —genom gatorna med en stor och alldeles utsökt smakfull blomsterbukett i sin hand. Det var som om en elektrisk gnista signalerat den stora tilldragelsen för alla nyfikna, EREMITEN, AFJOHAN JOLIN. P