Dagens Nyheter – 11 januari 1873, sida 1

förskaffade vi oss tillstånd att uppvakta påfven. Vi presenterades såsom franska officerare. Hans helighet, gom talade fransyska, emottog oss mycket fryntligt och okonstladt, Han var klädd i hvit långrock och hade svart kalott på hufvudet. Han utgöt sin stora belätenhet öfver Frankrikes president, franska folket och marinen, och med synnerlig värma talade han om sin franska garnison, förutan hvilken ban sade sig icke vara säker i Rom, På inrådan af vår ena kamrat, som var sträng katolik, hade vi köpt ett par dussin radband för att utdela som presenter. Dessa radband hade vi nu tagit med ose, och vår religiösa kamrat bad hans helighet välsigna dem, på det, såsom han yttrade, de böner, gom med radbardens tillbjelp uppsändes, måtte få så mycket större kraft. Denna begäran syntes påfven mycket nådigt upptaga. Radbanden lades på en bricka, hvilken af en prest, liggande på knä, framhölls för påfven. Hans helighet lutade sig öfver brickan och med tvänne finger upplyftade läste han en latinsk bön. Vår fromme kamrat var dock icke nöjd härmed, Han begärde ytterligare att hans helighet ville gifva ett aflatsbref för honom och hang familj för alla deras synder och felsteg. Äfven detta beviljades, icke blott för vår kamrat, utan och för oss andra. Dorjemte gaf han oss små presenter. Jag fick en kam6 infattad i guld. den heliga staden. Genast vid vår ditkomst Slutligen, när vi skulle afträde, bad semma officer att få kyssa påfvens hand med den heliga gignetringen. Nådigt räcktes honom