Dagens Nyheter – 10 januari 1873, sida 3

FARVELTAR ERE BRELA SISBARA ESF RET SSR RE aptit får emellertid icke tillfredsställas, ty då vänder han inom kort näsan i vädret af onaturlig fettbildning. — I annat fall lefver domherren länge uti högönsklig välmåga i fångenskap, och hans tamhet blir så framstående, att man kan — ta på honom med händerna. Som bekant är domherrehanens vinterdrägt högeller pPurpurröd, under det att honan nöjer sig med naturens mera enkla anordning, en öfvervägande grå beklädnad, förmodligen den i domherrarnes tycke mest behagliga hos deras fruar och fröknar, ty den der naturen, bara den får råda sig sjelf, vet alltid hvad den gör och hvarför. Det ser åtminstone så ut. Exempel på domherreherrskaps ingående i äktenskap eller, som det inom facket heter: häckning under fångenskap, känner jag icke, och det förefaller som om domherren i bur för kärleken till mat och genom tillgifvenheten för sin menskliga omgifning totalt glömde all den erotiska och idylliska poesi, af hvilken han i skogens djup och blomsterdalens gömma förr varit mäktig, Så är det att domesticeras! — Den ålder domherren uppnår i fritt tillstånd är oss alldeles förborgad. Längsta tiden, af mig genom egna observationer iakttagen, för domherrens leiaad i fångenskap har varit emellan 5 och 7 år. Men då har det egna förhållandet inträffat, att han ifrån att vara, som nämdt är, öfvervägande högröd blifvit svart som en sotare eller, väl rättare sagdt, vid hastigt påseende närmast liknat en sådan utan 0, d. v. s. en stare. Denna drägtförän dring har under mina egna ögon försiggått på kortare tid än ett halft år vid omkring 6:te året efter början af fågelns, hvad han kanske sjelf skulle velat kalla, Babyloniska fångenskap, som annars var i — Upsala, för att tala rena sanningen. Att få se en svart domherre hör nog till de yttersta sällsyntheter: på Upsala universitets zoologiska museum, som har stor rikedom på fåglar, fiones blott ett exda exemplar (och dåligt det!) af svart domherre. Orsaken till ifrågavarande färgtörändring hos domherren i bur är tydligen att söka uti bans törändrade lefnadsförhållanden: ensidig diet (hampfrö), otillräcklig rörelse, en hösre jemn temperatur, och kanske har fågelns alder också härvidlag något att betyda. Några af mina vänners, de spefåglarnes, påstående, att en fången domherre skulle kläda sig i svart af sorg öfver dels sin förlorade frihet och dels det sorgliga han får erfara ioom det menskliga hvardagslifvet, kan jag verkligen icke taga för godt, I hvad fall som helst är det väl icke så illa gjordt af en stackars fången domherre, iom han till tidsfördrif finner sig föranlåten att så der spela rouge et noir för och med sig sjelf. För öfrigt — pliktfäll honom den som kan för olofligt spel. — Min svarte domherre är för längesedan döder oeh lagder uppå bår. Hans jordiska qvarlefvor behåller jag sjelf, men minnet af honom delar jag gerna med mig till — hvem som helst. W, A. Ett naturfenomen, Ett vattuflöde, framsprängande ur sjelfva hårda jorden, torde vara något högst ovanligt. Detta har likväl händt, som synes af nedanstående: På Högöl, att soldattorpi Jönköpings län (?), uppsprang den 18 december 1823, vid solens uppgåog, vid en hård gräsbacke, ett häftigt vattuflöde, hvilket uppkastade vch bortsköljde med fasansfull häftighet 100 -lass jord och småsten. Den på en half alns djup hårdt tillfrusna jorden uppsprängdes i stycken om 10 till 12 fots stora torfvor. På planen, der utbrottet skedde, var en ny gärdesgård, hvaraf oxkting 20 famnar upprycktes och bortfördes af den våldsamma strömmen, hvilket äfven var händelsen med de på stället växande träd och busker. Under hela explosionen dånade det i luften som den starkaste åska. Der i orten går en spådom från förfådrens tid, att honmimanet Högöl skall få sta undergång genom utbrott af en underjordisk :elf, liggande strext ofvanför gården, och ofvannämda dag kändes flera starka jordstötar derstädes, Ännu står dock Högöl qvar på platsen. Gekså en följd af arbetsinställningarne. Do många arbetsiaställningar och: de högt uppdrifoa anspråk, som framstälts af timmermän, snickare och dylika handtverkare, hafva, såsom man kuade vänta, på senaste tiden vändt ingenlörernag ankar å konstryerandet af maskiner, hvilka: till-en del kunna uträtta de förres arbeten. Enligt notiser i Times tyckas engelska och nordamerikanska ingeniörer redan i flera afseenden-ha löst uppgiften genom högst sinnrika maskiner, hvilka uträtta förvånande arbeten, Flere af dessa under voro för ieke länge sedan utställda hos Allan, Ransame komp. och komma att sändas till utställningen i Wien. Bland de var en liten transportahel sågmaskin med tolk sågar, som, skött af en man, på mindre än en half timme sönderskar en stor ekstock till 12 bräder, En stämmaskin från Bichardg i Phi ladelphia gjorde på få ögonblick flera tappar än en duglig och öfvad arbetare kan göra på flere timmar. En byfvelmaskin kunde på en minut uträtta ett arbete, som förr medtog flera timmar, och kunde skötas af en gomse, Två andra maskiner kunde, skötta af en man och en gosse, göra 30 arbetare umbärliga, och några maskiner från Ransome kunde: på 3 minuter göra en hel dörr färdig, En liten maskin kunde på en gång hyfla och skära tappar och en annan kunde både skära och svarfva tappar, block o. d. Och hvad som är I det visgtivaste ! daesaga maskiner äran jora sär