Dagens Nyheter – 10 januari 1873, sida 1

—-——— hh KÅA LRHz LL-RLV RÅR, på presidenten, som å sin sida gjort till sin upp gift att hålla pärtierha i echack mot hvarandre och att desorganisera nationalförsarlingen genom dess egna krafter och passioner. Hans spel !yc kädes och följden blef statsköppen af den 2 de cember 1851; eden af den 20 december 1848 var bruten, författningen omstörtad. Presidenten, som utnämt sig sjelf till diktator på 10 år, var nu Frankrikes oinskränkte herrskare; det var ett gyckelspel att han lät franska folket rösta, om det gillade statskuppen; men man samlade verkligen 7,500,000 röster, som sanktionerade förbrytelsen af den 2 december. De ifrigaste bonapartisterna önskade att kejsardömet genast skulle proklameras, och endast afvaktandet af utlandets åsigter hindrade uppfylländet af denna önskan. Den oktrojerade författningen af den 14 januari 1852 efterföljdes redan den 22 af em ny våldeåtgärd af presidenten: konfiskationen af familjen Orlean8 gods. Genom en följd af dekreter tillintetgjordes älla nationens friheter; den nyalagstiftande församling.n bestod at idel regeringen tillgifne män, som hvarken kunde eller ville opponera sig emot de församlingen förelagda regeringspropositionerna. Etter en på hösten 1852 företagen resa genom södra Frankrike, uhder hvilken han gebom frikostighet och utvecklande af oerhörd prakt sökte stämma folket till fördel för kejsardömet, och hvilken beräkning ej heller slog felt, böll han den 16 oktober sitt intåg i Paris, då hans öga möttes at allehanda kejserliga emblemer och inskrifter. Den 2 december 1852, årsdagen af statskuppen; proklamerades Napoleon af lagstiftande församlingen och alla andra statekårer till fransmännens kejsare och höll följande dagen sitt intåg i Tnuilerisrna, Den derpå följande revisionen af författningen af den 14 januari 1852 förvandlade Franks rike till en absolut monarki. De utländska makternas erkännande af det nya kejsardömet följde öfverraskande hastigt, och Napoleon sökte vedergälla denna artighet genom upprepade försäkringar om sina fredliga ttokesätt. Men under det han alltjemt förde folkets suveränitet på tungan; tillknöt han despotismens band allt fastare omkring detta folk, beröfvade det alla konstitutionella friheter, undertryckte pressen och sökte förstomma alla oppositioner genom deportatiom når o.d. De arbetande klassertia vann han på sin sida derigenom, att han lät nedrifva de gamla mörka qvarteren i hufvudstaden och upp: bygga nya stora palatsgätor, hvarigenom han skaffade arbete och utkomst ät flera täsen sydslo. lösa händer. För att sysselsätta hären och smickra nationalfåfängan, blaudade han sig i de orientaliska angellgenheterna och slöt ert förbund med England tll Portens skydd mot Ryssland. Oriens taliska kriget hade visserligen kostat Frankrike många tusen söners blod, utan att förskaifa lan det någon materiel Vinst, men för Napoleon sjelf medförde detsamma det vigtiga resultatet, att han sedermera ansågs såsöm bw slags förmedlare i alla europeiska ahgelägenheler, ock att båns tron Og en framstående stlllniug bland Europas riga tronper,