Dagens Nyheter – 30 december 1873, sida 1

Vigtig fråga. Den 12 sistlidne november afgjordes besvär i anledning af friherre Åkerhjelms val till riksdagsman för Färentuna med flera härader. Klsganden, häradsskrifvaren Hultgren, hade mot valets giltighet anfört, dels att af protokollen öfver elektorsvalen inom Ekerö och Kulla socknar ej kunde inhemtasg, huruvida valen skett i kommunalstämma eller inför dess ordförande, dels att, ehuru vid valet inom förstnämda socken votering med slutna sedlar påyrkats, öppen omröstning likväl egt rum, dels att det valprotokoll frih. F. T. Leuhusen såsom elektor vid riksdagsmannavalet aflemnat och åberopat icke utmärkte för hvilken kommun han vore till elektor utsedd och dels att elektorsvalet för Djurö socken, enligt hvad det företedda protokollet antyddde, egt rum å kommunalstämma. Kon. befbde ogillade samtliga dessa anmärkningar och fastställde valet. I högsta domstolen voro meningarne delade. 4 ledamöter gillade, beträffande elektorsvalen för Ekerö och Kulla socknar, hvad kon. befhde derom yttrat, nemligen att protokollen ej lemnade rum för någon tvetydighet derutinnan, att valen försiggått inför vederbörande kommunalstämmoordförande och ej inför kommunalstämma. Beträffande an: märkningen att elektorsvalet för Ekerö socken skett med öppen votering, ehuru omröstning med slutna sedlar blifvit påkallad, lemnade dessa ledamöter, vid det förhållande att riksdagsordningen icke innefattar stadgande att val till elektorer skola ske med slutna sedlar, densamma utan afseende. Och då, äfven om de öfriga anmärkningarne godkändes, friherre Åkerhjelm ändock erhållit öfvervägande röstetal, gillade dessa ledamöter det slut, hvari kon befhde genom öfverklagade utslaget stannat. Justitierådet Naumann var deremot af skiljaktig mening och yttrade: att enär det af friherre Leuhusen vid ifrågavarande val såsom elektorsfullmakt företedda protokollsutdrag icke angåfve den kommun, för hvilken han blifvit till elektor utsedd, och hvad beträffade elektorsvalen för Ekerö och Djurö socknar det förra föreiggått med öppen omröstning och icke, såsom rätteligen ske bort, med slutna sedlar, då, enligt hvad obestridt är, yrkande härom blifvit framstäldt, hvilken slutna omröstning jemväl vore öfverensstäm. mande ej mindre med hvad i riksdagsordningen, 3 25, stadgar om val af riksdagsman, än äfven med den enligt 3 75 i samma grundlag i vårt land såsom regel antagna valmetod — samt det senare elektorsvalet icke, så vidt valprotokollet utmärker, skett endast af till riksdagsmannaval röstberättigade medlemmar af kommunen; alltså och då följaktligen hvarken friherre Leuhusen eller de för Ekerö och Djurö sockpar utgedde tre elektorer lagligen bort uti riksdagsmannavalet deltaga, pröfvade justitierådet, då denna omständighet kunnat på valets utgång ega isflytande, rättvist att, med ändring af konungens befallningshafvandes utslag, samma val upphäfva och förordna, att nytt val skulle i laga ordning verkställas. Justitieråden Strandberg och Huss förenade sig i följande yttrande: Emedan det valprotokoll, på grund hvaraf friherre Leuhusen inställt sig vid ifrågakomna riksdagsmannaval, icke innehållit namn å den kommun, för hvilken friherre Leuhusen skulle blifvit utsedd till elektor, i anseende hvartill honom icke bort tilllåtas att i valet deltaga, ty och som emot lagligheten af samma val i öfrigt förekommit, dels att de två elektorer från Ekerö församling, som deruti deltagit, blifvit, oaktadt vid elektorsyvalet framstälts yttrande om detsammas förrättande med slutna sedlar, likväl i strid med 22 2 i Förordningen den 21 mars 1862, angående kommunalstyxelse på landet, utsedde genom öppen omröstning, dels ock att elektorn från Djurö församling blifvit utsedd å kommunalstämma och icke, såsom enligt 16 3 riksdagsordningen ske bort, inför kommunalstämmans ordförande med inskränkning i afseende äå rösträttens utöfning till de enligt 14 3 samma grundlag valberättigade inom kommunen; alltså pröfvade justieråden för deras del skäligt ifrågakomna riksdagsmannaval upphäfva samt förordna att nytt sådant val skall i laga ordning anställas. Såsom man häraf finner, hafva meningarne varit delade derom, huruvida vid elektorsval å landet elektorerna skela utses genom