Dagens Nyheter – 24 december 1872, sida 1

någon skada. Dean störd Kristian stod bredvid henne nästan lika hjelplös som den lille. -Hon betjenade honorh från morgon till afton; ingen potatis åt han, som hon ej skalade och kokade, ingen smörgås som bon öj skur och bredde på. Pigor och drängar fanns det nog; men han ville ej mottsga dylika tjenster af någon annan än Henne. Mostern sade alltid: — Har jag ej gagt att du är hans slafvinna; det blir väl ännu värre, och aldrig har du ett ord till tack derför, han tar det alldeles som vore det hans rättighet. — ÅAck, moster, svarade lilla fru Eva då mycket förståndigt, det der förstår ni inte, ni har ju aldrig varit gift. t — Nej, himlen vara tack! inföll mostern. . — Männerna äro ju alla sådana, fortfor den -lillasfrun, och här i byn är ju så öfveralit. 4