— 785 — läger, der han bör vara framme i rättan tid, öm han skonar hvarken sig sjelf eller hästen. Må han säga åt vederbörande derborta att jag, Cigarette, lemnade honom depeschen. Men derewmot ber jag, att han skall förtiga mitt öde, ty jag tror att den hvita flaggan knappt skulle förmå skydda honom för mina kamraters hämd, ifall de finge veta att jag blifvit dödad. Emellertid må ni andra taga mitt hufvud och lägga det fråmför Ben-Ihreddins lifhäst, så att denne får sörndertrampa det med sina hofvar. Svaren mig nu — är öfverenskommelsen träffad? Vilja ni gå in på mitt förslag? Hon fålade i en oförskräckt ton samt med detta allvar och denna bestämdhet, som endast finnas hos en person, den der menar hvad bon säger. Hon visste stt dessa män törstat efter hennes blod; nu öfverlemnade hon sig åt dem för att de skulle få tillfredsstlla sitt hämdbegär och fordrade att de till ersä:tning härför genast skulle afsända denne bud jdärare, ef hvars skyndsamhet hans lif berodde. Hon visste, att ett pris var satt på hennes eget hufvud; men hon inställde sig dock sjelf frivilligt bland sina fiender, för att derigenom köpa hans lifs räddning. Då de hörde henne tala, inträdde efterhand en djup tystnad bland dem — de intogos alla ät beundran öfver Kennes ädla hardlingssätt. Den utge anföraren lyssnade uppmärksanit och allvarligt till hennes örd. Af blixtarne, UNDER SKILDA FANOR 99. .