Dagens Nyheter – 12 december 1872, sida 2

? Hon ver stilla en stund. Hennes blek läppar darrade konvulsiviskt, såsom hade höj undergått en kroppslig tortyr, hennes ögo! rördes oroligt fram och åter med ett vild uttryck, och ådrorna på hennes hals svälld upp och mörknade. Derpå kramade hon ihoj brefvet i sin hand och flydde med gazellen snabbhet ut på gatan samt sedan genom hel staden. Öfverallt skyndade man sig ur vägen fö henne. Det var någonting förskräckande fö en och hvar i detta dödsblek aansigte, hvari fasa och förtviflan tryckt sin prägel, och denna ursinviga brådska, hvarmed hon rusad oupphörligt framåt. Men plötsligt saktade hon farten och stan nade; hon hade varseblifvit en fysionomi com genast slog henne med häpnad. Denn: fysionomi tillhörde en ung man, som stoc -sysslolös invid ett butikfönster, betraktande några der exponerade föremål. Hennes hand omfattade hans arm, innat han ännu sett henne. — Ert anlete är likt hans, yttrade hon. ni måste vara nära beslägtad med honom. Han svarade intet; dertill var han alltföj öfverraskad. — Ni tillhör samma ätt som hon, fortfo hon; rär man ser er blick, känner man Big frostad att tro er vara hans bröt. Sög, I hvilket förhållande ni står till honom! — Till hvem?