Dagens Nyheter – 5 december 1872, sida 1

— 705 — — Ni har icke mycken kännedom om huru det tillgår i fält, sade hon. Victor är ondast korporal; och när hans officerare kalla honom, måste han infinna sig eller ock blir han härdt bestraffad. Han har här ingen egen vilja. Venetias panna mulnade; hon syntes vara mycket bekymrad. — Det är sannt, yttrade hon; jag glömde hans ställning. Nåväl, gå då och bed honom genast komma till mig. Min broder måste lära känna bang hemlighet. Jag vill säga honom det. Gå och kalla honom hit; detta är den sista utvägen. Cigarette gaf intet tecken till bifall; åter började svartsjukans raseri förhärja hennes inre. Hon stod i begrepp att svara sin rival med några plumpa, hånfulla ord, men de stannade på hennes tunga; hon kunde icke uttala dem, så länge denna ädla blick hvilade på henne. — Bäg åt honom, att han skall komma hit till mig, återtog Venetia ånyo i en ton, gom tydligt angaf att hon icke hade någon aning om eller kunde förstå hvad som försiggick i marketenterskans hjerta. Min bror måste få veta hvad jag vet. Jag skall vara ensam här i tältet, och Victor bör lätteligen kunna begifva sig hit uten att bli observerad. Gå och säg honom detta. Ni är ju hans redliga väninna och kamrat. — Om så ock förhåller sig, begriper jeg ej UNDER SKILDA FANOR. sP.