Dagens Nyheter – 4 december 1872, sida 2

darhesland med bränslo, på havi dorför denna frma att tacka. För inmutninogar och undersökniogar riskerade hrr Billow Ekström ej blott egaa kapitaler, utan de upplånade ända till omkring 500,000 rår för ändamålet, och ehuru äfven dessa upplånäde penningar togo slut intiån kolsökarne befunno sig vid målet, misströstade de dock icke, De blefvo förtalade, misskända, hånade, ja mången ansåg dom helt enkelt vara äfventyrare, och ohuru de kände allt detta, tappade de aldrig modet; och när de ändtligen hunnit så långt, att de kunde realisera trukten af sina mödor och sin ro, så skyndade de att godtgöra sina kroditorer både kapital och ränta, och resten af de erhållna summorna användes till dyra och storartade tindersökningar för vinnande af utmål och nya tillfällen till kolbrytning. Om vi taga en öfversigt af Skåne enligt geologiska byråns karta, så finna vi att kolfältet visserligen är -inskränkt, men att ett annat filt, tillhörande kritformationen, finnes, som möjligen innehåller kol. Möjligheten af att få dessa fält undersökta afklipptes genom inmutningsförbudet, ty hvem vill våga en borrning på ett fält, om han icke genom inmutning kan hindra andra att draga fördel af sitt arbete. Under denna sommar ha två s, k. diamantborrar, tio 3 tolt ångborrar och ett halfs hundrade handborrar varit i verksamhet och alla ha konstaterat kollagrets jemna fördelning öfver fältet. At de 11 å 12 bolag, som f. n, operera, torde minst hälften ega tillräckliga kapitaler för kolbrytning i stor skala. Kropps aktiebolag samt hrr Billow Ekström äro de som f. n utöfva den raskasto verksamheten, Äfven gretve Taube och ett par engelska bolad nedlägga mycket penningar på undersökningar. Ett belgiskt bolag, som för en tid sedan skulle öppna schakt, har jag på senare tiden icke hört omtalas, Ofantliga äro do summor, som vid kolundersökningarne kommit Skånes arbetare. till godo, men äfven det ökade behofvet af krafter för jordbruket har gjort arbetaren mycket efterfrågad. På stora sträckor råder en verklig brist på arbetare. Öfvorhufvud förtjenar ars betaren dubbelt emot hvad han förtjenade för fem år sedan; men bränvinsfloden uppslukar det mesta af förtjensterna och han är samma hjelpoch redlösa varelse som förut. Undantag gifvas naturligtvis. Hur man vill se saken, så får man väl medgifva att vårt krattiga, arbetssamma folk i grund och botten blir förderfvadt, om icke lagstiftningen kan sätta en damm för denna flod. Ett bränvinsförbud, succesivt genomfördt, skulle mera än något annat höja vårt land till ett hem för lyckliga menniskor, men många och stora olyckor måste ha egt rum innan våra lagstiftaro blifva ense derom, På on kort tid ha 5 nya jernvägsbolag kommit till stånd tör att bygga jornvägar igenom trakter, som nu tycka sig vara missgynnade i afseende på kommunikationerna. Jag nämner dessa vägar ofter deras läge från oorr till söder, nemligen: 1 Halländska kustbanan från Helsingborg, 2 Helsingborg--Hessleholmbanan, 3 Malmö—Ystadbanan, 4 Lund—Trelleborgsbanan, och 5 Kristianstad—Sölvesborgsjernvägen. Lägga vi härtill södra stambanan och Skånes trenno redan färdiga bibanor, så kommer antalet skånska jernvägar att utgöra icke mindre än nio, Skola alla dessa jernvägar bära sig? frågar man. För att besvara denra fråga behöfver man blott eriora att goda kommunikationer skapa trafik. När Kristianstad—Hesgsleholmbanan var föreslagen, vistades undertecknad en tid å Röingo gästsifvaregård, bredvid stora stråkvägea mellan Kristianstad och stambanan. Vid under flera dagar företagen räkning betunnos de resandes antal i medeltal utgöra 30 å 40 om dagen. En jernväg för 30 å 40 resande var ju en galenskap, tyckte man, Erfarenheten har dock visat att de resande ha sedan dess mångdubblats och att banan mycket väl bär sig. Det är således icke osannolikt att äfven de nu föreslagna jeravägarne komma att bära Big, och i första rummet de som dragas öfver den rika och fruktbara skånska slätten mellan Malmö, Ystad, Trelleborg och Lund. Braut Anund.