Dagens Nyheter – 3 december 1872, sida 2

a DIA kraft äfven den unga demokraten erfor, hvilade drömmande på henne. -— Ack, barn! utbrast ändtligen fru Corona ; tror ni då att vi aldrig tänka på detta? Ni gör mig orätt, ni gör mitt stånd orätt. Det är mången äfven bland oss som sträfyva att finna ett botemedel mot detta onda; men ack! med den ytterligaste ansträngning, med de största uppoffringar kan från vär sida endast helt litet uträttas; och detta lilla förringas ännu mera, förringas i hög grad, när de olika sam hällsklasserna uppviglas mot hvarandra genom en sådan fanatism, som nu besjälar er. Cigarette hade ett alltför godt naturligt förstånd, för att icke fatta de sanningar som dessa ord inneburo; men hon var icke hugad att erkänna dem. — Min fru! ropade hon; om ni fundera på detta problem, ni aristokrater, så sker det naturligtvis endast för att ha något att fördrifva tiden med. Ni behandla det som en vanlig gåta, med hvilken ni sysselsätta er, så länge ni finna den roande, men som ni icke vidare bry er om, då ni tröttna dervid. Ack! jag vet nog huru fina damer och herrar leka filantroper! Men jag är ett folkets barn, märk det ; och jeg ser blott, att börden är en engel mot sådans som ni, hvilka den gifver evigt solsken och evig sommar, men deremot en djefvul mot millioner menniskor, som lefva i mörker, i okunnighet och elände, hvartill de äro dömda, innan de ännu hafva öppnat sina