Bref från Motala. Hr redaktör af Dagens Nyheter! Af många skäl intresserande sig för den af eder upptagna frågan rörande förhållandet mellan Motala verkstads nya styrelse och dess arbetare, tar undertecknad sig friheten att tillsända eder åtskilliga upplysningar, grundade på hvad han iakttagit under några dagars vistelse på platsen. — Såsom en ursäkt för detta tilltag — jag antar nemligen att en och annan vill beteckna mitt uppträdande såsom opåkalladt — har jag att åberopa mitt varma deltagande för den arbetande klassens angelägenheter i allmänhet och särskildt för dem, som tillhöra ifrågavarande verkstads arbetare, med hvilka jag under en längre tid, för några år sedan; hade ett dagligt och nära umgänge, såväl inom som utanför de olika arbetslokalerna. Också är det endast genom samtal med ett stort flertal af dessa som jag låtit mig öfvertygas om att hos den ojemförligt största delen af den talrika arbetspersonalen råder, i motsats till hvad en tidning nyligen ville göra troligt, ännu i denna stund ett ganska stort misstroende mot verkstadens högste styresman, hr kapten Unge; och grunden till detta har otvifvelaktigt lagts af några hans första åtgöranden, dem han troligen nu sjelf stämplar såsom allt utom välbetänkta och tack vare hvilka det ännu långt härefter lätt kan inträffa, hvad som kanske redan händt, att han äfven för sina mest välmenande afsigter icke genast skall lyckas vinna arbetarnes förtroende. Hade några åtgärder, dom kapten U. vidtog, när han nyss tillträdt gin befattning vid verkstaden och innan han hunnit göra sig tillräckligt förtrogen med dervarande förhållanden, icke visat sig stå så rakt i strid mot arbetarnes billiga for dringar, skulle valsverksarbetarne näppeligen, som helt nyligen blef fallet, hafva inställt arbetet endast med anledning af ett rykte, hvilket, utgånget från en arbetare som trodde sig väl underrättad, förkunnade att veder börande ämnade göra en afknappning på deras lönevilkor. Det har af en tidning blifvit försäkradt, att valsvyerkets arbetare hos verkstadens disponent anhållit att få återgå till arbetet, under samma vilkor som förut, hvilken anhållan disponenten bifallit, sedan det genom arbetarnes enhälliga uttalanden visat sig att de sjelfva betraktade inställelsen sågom förhastad4; men såsom betecknande för den verkliga sinnesstämningen bland de till arbetet återgångna nöjer jag mig med att återgifva ett samtal mellan mig och 8 å 10 af samma arbetare, de första jag sammanträffade med: a Hur är det? Gjorden icke I, valsverkare, strike för en tid sedan! To, det är allt sannt, det. CHvarföre? tFör det man ville minska procenten för 038, så alt vi skulle få ungefär tre riksdaler mindre än förnt i månaden. CMen, efter hvad jag hört sägas, berodde denna uppfattning af ett missförstånd från eder sida. Kaptenen menade i sjelfva verket att något förbättra edra vilkor, och det har ju bevisats eder nuv Ja, det går än att säga så efteråt, men sådafh var dock icke meningen från början, fast de nu säga att de alltid tänkt så. Hade vi bara svått Qvar vid ugnarne till dess beslutet hunnit sättas i verkställighet, så hade det nog gått som vi trodde. — Denna åsigt delas allmänt af Ferkttädernas arbetare, om med rätt eller orätt må af mig vara .osagdt; men de som hysa densamma få i hvilket fall som helst icke klandras 23, strängt vid besinnandet af att kapten Unge tilltror sig bättre än de garla, erfarna verkmästarne förstå, huruvida en viss arbetare gör sig förtjent af ett eller ett par des påökning per timme; något som hans företrädare, kapten Carlsund, ehuru dervidlag vida mer kompetent, icke tilltrodde sig: Den senare uppehöll sig döck inycket oftarö i Verkstäderna än den förre, som ju tillbringar mesta delen af året på andra platser än Motala och hvilken dessutom icke, som kapten Carlsund. sielf varit maskinarbetare. Det