Dagens Nyheter – 30 november 1872, sida 1

Anmärkningar rörande väderleksmärkenas tillförlitlighet. Genom sammanjemkandet af olika beräkningsgrunder har man sökt komma det rätta så nära som möjligt; men oaktadt detta sammanjemkande, och fastän märken, på hvilka man stödt beräkningen, mången gång hafva ena fullkomligt riktig och naturlig grund, unna de likväl missleda. Så är det äfven med andra viäderleksmärken. Om till exempel ett märke utvisar regn och till och med regnmolnet står tjockt öfver våra hufvuden, så kan möjligen blåst komma från annat håll och molnet, deraf bortdrifvet, afgifva sitt vatten på ett annat ställe, En annan gång torde alla märken till vackert väder förefinnas: luften vara Tagn eller med en lätt, torr blåst; hastigt stannar denna, och en vind från annat håll jagar framför sig ett moln, som afgifver sitt vatten på den trakten, der luften nyss förut var så torr, att alla märken till vackert väder visat sig. Man finner således att vindarne, hvilka dock aldrig på förhand kunna bestämmas, äro mäktiga orsaker till väderlekens omskiften; dock beror mycket på den orts läge, dit vinaen kommer. De här angifna grunder böra således icke anses som osvikliga, utan endast som sannolika anledningar, efter hvilka hvar och en i-sin trakt kan göra observationer och slutsatser. Det händer sällan att den för 19 år sedan upptecknade vinden och väderleken, med åtföljande barometeroch termometerstånd, inträffa på samma dagar, utan omkring den angifna tiden, hvilket vid nogare påseende inhemtas; till exempel: slädföret, som börjades den 29 januari 1834, motsvarades af slädföret, som började den 24 januari 1853; och slädföret, från och med den 22 december 1834, af slädföret från och med den 17 december 1853. Som barometeryppgifterna nu oftast förekomma i franska millimeter, meddelas är att mot 24,89 svenska tum svara 736,sa franska millimeter 25,00 dito 742,25 dito 25,10 dito 745,22 dito 25,1 dito 144 59 dito 252 dito T45,e dito 253 dito 46:17) dito 25:00 dito 760,07 dito 26,00 dita TT ,04 dito 0. 8. Vv.