Dagens Nyheter – 19 november 1872, sida 3

borde först ha upphäfts. Franska regeringen, som förbjuder republikanska banketter och låter åtala folk, hvilka hyrt enskild lokal och dit (med inträdeskort) inbjudit valmän för att höra deras representants redogörelse för sin verksamhet i församlingen, har icke vågat bindra den religiöst-politiska demonstration, som skett medelst en vallfärd till St. Martins graf i Tours. Den blef så sent påtänkt att endast 3—400 demonstrerande kunde bringas ihop. Mairen i Castillon i departementet Gironde har, enligt ett telegram till Times, blifvit suspenderad derföre att han förklarat, att det är lika så laglöst att repa lefve kejsaren! som att ropa lefve republiken! Vid ett valmöte, der båda dessarop hördes, vägrade han att ingripa och grundade sin vägran på nämda resonnemang. Det tal, krigsministerns adjutant, öfverstlöjtnant Fabre, höll i La Före mot republiken, kommer, som man tror, att gifva anledning till debatter inom nationalförsamlingen, i det flere framstående medlemmar af venstern ämna interpellera regeringen angående denna sak. Tidningen Sidcle offentliggör den 12 dennes ett nytt dokument i denna sak, hvilket väckt icke så litet uppseende i Paris; det är ett bref från en namngifren poliskommissarie i La Före till departementets prefekt, dateradt den 28 oktober, hvari han berättar, att öfverstlöjtnant Fabre i ett privat hus i tvenne namngifne medborgares, hrr Dobrossets och Bourrås, närvaro yttrat sig på samma gätt som vid den mycket omtalade officersbanketten. Öfverstlöjtnanten sade vid detta tillfälle bland annat: CEndast packet4 är republikanskt. Om jag i ett gifvet ögonblick blefve utkommenderad, skulle jag nedsabla dem allesammans. Inom ett fjerdedels år skola vi ha en bonapartistisk restauration. Man kan för närvarande lita på infanteriet. Det skall nog göra sin pligt. Det är långt mindre republikanskt än artilleriet. Poliskommissarien berättar vidare, att dessa yttranden sätta hela orten i oro, emedan man der ifrigt önskar att bevara den moderata republiken. Ledamoten sf Spaniens andra kammare, hr Becerra, hade väckt motion om dödsstraffets afskaffande. Den remittsrades till ett utskott, och detta utskott har hemställt om bifall till motionen: Olyckligtvis är regeringen sinnad att motsätta sig dess framgång och lärer väl blifva rådande i senaten, om icke i andra kammaren. Hela den eskader England nu har i de australiska farvattnen användes att göra slut på den förklädda slafhandel, som bedrifves i Söderhafvet, och fem skepp utrustas för att göra slut påslafbandeln å östra Afrikas kust. Det hopp, som i Österrikes tyska press hysts, att de den 5:te dennes öppnade öster rikiska landtdagarne skulle komma att framvisa den vackra bilden af endrägt och sämja, synes hafva varit bedrägligt. En sammanstötning möllan regeringen och en landtdags majoritet har redan inträffat, och denna af ganska allvarsam art. Det är landtdagen i Tyrolen som nu spänner bälte med sin regering. Denna strid lemnar en ganska tydlig föreställning om de kaotiska förhållandena i Österrikiska monarkien, hvarför vi vilja lemna en kort redogörelse derför, i förbigående anmärkande att i fem af landidagarne hafva de slaviske deputerade gjort strikel — Universitetet i Innsbruck (Tyrolens hufvudstad) eger rätt att hafva en representent i landtdagen. Valet af denne bar hittills gått i tur bland de fyra olika fakulteterna. I år var turen hos teologiska fakulteten; som ligger i händerna på jesuiterna. Regeringer beslöt deck, på framställning af de tre andra fakulteterna, att draga ett streck öfver teologiska fakultetens representationsrätt, hvarefter professor Ullman, tillhörande juridiska fakulteten, valdes till riksdagsman för universitetet. Då denne sedan vid landtdagens öppnande den 5 dennes skulle aflägga den föroskrifna eden, vägrade den af regeringen utnämde ordföranden att mottaga den, och tretio deputerade (landtdagen räknar. endast några och fyratio medlemmar) afgåfvo vid samma tjllfälle en förklaring, hvari de uppmana regeringen aft upphäfva Ullmans val, emedan de i motsatt fall — och gåvide inom åtta dagar icke ett tillfredsställande svar till landtdagen afgifvits — skulle se sig tvungna att taga repressalier. Detta hotande språk från den tyrelska landtdsgens sige bar väckt den största förbittring inom den tyska pressen i Wien, och det är äfven klart att regeringen icke gerna hör sådana ord. I ett ministerråd den 10 dennes beslöts att uppmana den genstörtiga landtdsgen gtt ggåkänna Ullmans val; hvarom icke, skulle dess möten blifva uppskjutna. Följderna af en sådan kraftåtgärd, som att utskrifva nya val, vågar den nuvarande regeringen icke Penn åfa