att inskränka hutvudstadeus invänares rättigheter, utan att tillse om dessa blifvit i enlighet med grundlagen utöfvade. Och 1 rösts pluralitet i högsta domstolens ena afdelning innebär icke lagligen fullt öfvertygande bevisning om att detta vid senaste riksdagsmannavalet skett, enär i detta fall en högre instans finnes, som kan omintetgöra verkan af denna pluralitets utslag. Den skojtande insändaren påstår, att Dagens Nyheter söker hetsa ändra kammarens majoritet på Stockholm. Åter en osanning! Vi ha sagt, när en del af pressen här redan förliden vinter började hetsa Stockholms befolkning mot landtmannapartiet, att detta förfaringssätt vore opolitiskt och vi ha varnat för följderna. Insändaren är oärlig, då han vill hvälfva upphetsningens fel och skuld på andra än sitt parti. Insändaren är lika oärlig, när han förnekar vår uppgift att igrundskattefrågan städerna och landsbygden stodo mot hvarandra. Det var stadsrepresentanterna (med undantag af frih. De Geer samt hrr Dufva och Mankell) som skarpast uttalade sig mot yrkandena å grundskatternas successiva afskaffande, och det var den tidning, till hvilken insändaren med sin artikel vänder sig: Nya Dagligt Allehanda, som förliden vinter höll på att skrämma lifvet ur åtskilliga af sina läsare med det lögnaktigat påståendet att, om landtmannapartiets fordringar blefve bifallna, skulle Stockholms invånare få bära en 83 10-dubbel bevillning. Den som framkommer med ett dylikt påstående torde man finina vara den som i grundskattefrågan på det skarpaste ställt stad och land mot hvarandra och upphetsat städerna möt landsbygden. Hvilken ömklig skenhelighet att nu vilja: fördölja det! På den falska grunden att Dagens Nyheter skulle åt andra kammarens majoritet antydt huru den skulle kunna hämnas på städerna och företrädesvis på Stockholm — någon sådan anvisning behöfver icke denna majoritet, som mycket väl känner medlen, oss förutan — bygger den oärlige insändaren slutligen den uppmaningen till Stockholms allmänhet att minska prenumerationen å Dagens Nyheter här på platsen, ty när tidningens spridning blefvereducerad skulle också annonserna aftaga och dermed inkomsterna, hvilket åter skulle bringa Dagens Nyheter till tystnad. Detta hot är stäldt till oriktig adress. Om insändaren riktat ett hot åt Dagligt Allehanda, torde det kunnat medföra någon verkan. Man har giltigt skäl att säga. detta om en tidning, som under flera år varit landtmannapartiets organ, som omhuldat det; försvarat -det och mottagit dess understöd, men derefter sålt sig med redaktör, tryckeri och hela bagaget åt samma partis motståndare: byråkratien och aåristokiätien. Men på Dagens Nyheter verka irgå materiella medel till förändring af åsigter eller till tystnad. De grundsatser dess utgifvare bekänt och inom pressen uttalat i 30 är blir han trogen, hur än det må gå med tidningen. — Det är en känsla, långt skild från öfvermod; som: dikterar detta yttrande: känslan att publicistens, liksom Ståtsmannehs och domarens, pligt är att hvarken låta utsigten till fördelar eller fruktan för förluster inverka på sitt offentliga handlingssätt. För öfrigt ser det icke farligt ut med Dagens Nyheters öde, och vi tillåta oss förtreta Dagligt Allehanda och dess insändare -med den underrättelsen att Dagens Nyheters spridning inom Stockholm har på de senaste 4 månaderna ökats med 500 exemplår, så att af denna tilning nu dagligen utgår betydligt mera än af Dagligt Allehanda och Dagbladet tillsammans. Allt det skoj och Sgurgelt som i åratal förts mot Dagens Nyheter har icke kunnat bringa allmänheten ifrån den öfvertygelsen. att. tidningen är för henne fördelaktig att hålla; och ; så länge detta förhållande fortfar och upplagan ensamt inoms Stockholm är öfver 5,000 exemplar, växer nog också annonsernas mängd.