De fyra i högsta domstolen ha fått sig en försvarare inom pressen. Det är dessvärre ingen annan än den obetydligaste bland de obetydliga: Göteborgs-Posten, men bifallet gör kanhända godt, äfven när det kommer från ett sådant håll. Om de fyras goda vilja att tränga till botten af kommuralförordningen hyses intet tvifvel, och kan ej hysas, då en af dem gifvit sig så mycken möda att ådagalägga huru han ransakat skrifterna. Vi säga icke heller att de fyra handlat emot sitt samvete: vi anse ingen dertill hvarken juridiskt eller moraliskt berättigad. Men vi beklaga att det uppstått en sådan casus att de, för att kunna fastställa det i Stockholm skedda senaste riksdagsmannavalet, måst söka så mycket efter en annan grundlagens mening änd som högsta domstoler, riksdagen och andra myndigheter förut funnit. Och ännu mer är att beklaga det factum att personer af både embetsståndet och bourgeoisien, som sjelfva röstat på statsrådet Bergström oeh icke önskat se kapten Mankell blifya riksdagsman för Stockholm, dock kunnat på förhand yttra att de visserligen ansågo valet olagligt, men att högsta domstolen nog skulle leta upp skäl för att göra det giltigt. Kritisera högsta : domstolens utslag har man full rätt till, och vi skulle göra det, om icke fen tillfredsställande kritik redan förelåge i det af justitieråden Leuhusen, Almqvist och Naumann afgifna votum, hvilket i det aldra närmaste öfverensstämmer med vår argumentation i numret för den 30 nästl. oktober.