Dagens Nyheter – 14 november 1872, sida 1

-—-— UA -— Passioner, dem han ej kunde fatta, uppjagade en mörk rodnad på Cigarettes kinder. — Er älskarinnas ring! utropade hon. Den är inte för mig... Tror ni, att jag vill bli betald? — Ringen har tillhört min mor, svarade han henne helt lugnt. Och jag erbjuder den åt er blott såsom ett minne, Både hennes rodnad och hennes harm försvunno genast. Hans allvarliga och artiga ton, då han talade till henne, afväpnade henne alltid. Hon tog nu upp ringen, som hon kastat ifrån sig på marken, och gaf honom den tillbaka. — Om så är, får ni för ingen del lemna den ifrån er. Behåll den; ty den skall bringa er lycka en dag; hvad mig angår, har jag ingenting gjort, som förtjenar belönas. — Ni har gjort hvad jag värderar så mycket högre derför att ni sjelf sätter så ringa värde derpå. Får jag tacka er på detta sätt, lilla vän? Han böjde sig ned och kysste henne — det var en kyss som, ehuru gifven åt en ung och vacker flicka af en man, hvilken befann sig i sin ålders blomma, icke förrådde den ringaste passion. Hon märkte detta, hon kände det; och med häftig rörelse slet hon sig ifrån honom, skygg som en liten fågel, och gömde sig i skuggan. Och han sökte icke att följa efter henne; utan han svingade sig upp i sadeln, och efter