———— ee -— ll --m——--—-—-—-—— frågan derom väckes i andra kammaren, troligtvis komma att af kammaren blifva på grund af 32 2 R. O. utvoterad eller, såsom fört. så mästerligt uttrycker sig, törklaras obehörig att vara riksdagsman. En sådan makt och myndighet skulle, förmenas det, tillkomma kammaren på grund af ett ofta omtuggadt både kamrarnes och konstitutionsutskottets beslut vid förra riksdagen, med hvilket beslut högsta domstolens nu i fråga varande utslag lär stå i strid. Vi undra, om Dagens Nyheter aldrig hört, att riksdagen icke eger att ensam tolka grundlagen, om Dagezs Nyheter kan fatta, att det åberopade beslutet af 1872 års riksdag var en förklädd grundlagstolkning, i hvilken den andra statsmakten icke hade någon del och som alltså icke kan läggas till grund för någon utvotering, äfven om en sådån enligt 32 2 R. O. kunde i slikt fall företagas, och att för den skull högsta domstolens beslut är bestående, såvida icke kan uppvisas något konungens och riksdagens gemensamma beslut, som tolkat grundlagen på annat sätt. Vi tycka hvad Dagligt Allehanda-bolagets direktörer skola tagit vid sig i går afton, när de fingo läsa denna gallimathias! Den förråder alldeles påtagligt att redaktionen, fastän man åt densamma påpekat vederbörande paragraf i riksdagsordningen, icke alls begripit dennas innehåll; att den icke heller har reda på hvad som i fråga om 19 2 RB. O. vid förra riksdagen förekom; att den inbillar sig att det behöfves kunglig sanktion på någon grundlagstolkning för att en kammare skall kunna från sig utesluta en ledamot med anledning af hans obehörighet; att den icke känner att hvardera kammaren kan utföra denna handling utan afseende på hvad högsta domstolen beslutat, och sålunda i detta fall bildar en instans öfver den som på det rent juridiska området är den högsta. Den upga och oförfarna redaktionen af Dagligt Allehanda känner naturligtvis ännu mindre att under ståndsrepresentationen — och för ej längre tid än 13 år sedan — borgarståndet uteslöt en ledamot, med den rätt stånden egde sig tillförsäkrad i 21:sta 2:n af dåvarande riksdagsordning (svarande mot 2 32 i den nu gällande). Icke nöjd med att sålunda två gånger ha blottat sin kompletta okunnighet rörande de bebandlade ämnena och sin deraf följande oförmåga att läsa rätt innantill, inlåter sig Dagligt Allehanda ytterligare på tal om huru opinionsnämden kan komma att förfara med afseonde på högsta domstolen. Om Dagligt Allehandas redaktion förfrågar sig hos något justitieråd — t. ex. det justitieråd som kos kgl. m:t sökte sanktion på Dagligt Allehanda-bolagets stadgar och som befinner sig bland de 4 nymodiga grundlagstolkarne — skall den säkerligen få klart för sig gången af en opinionsnämds förrättning. För Dagligt Allehandas eget bästa tör väl dess bolags styrelse efter detta förekalla redaktionen och gifva den en lämplig varning för att med en okunnighet, som endast af framfusigheten öfverträffas — yttra sig öfver politiska ämnen, samt anbefalla redaktionen att öfverlåta detta bestyr åt: de intressenter, som då och då förse bladet med dylik spaltfyllnad, hvilket råd korteligen kan uttryckas med: 4Skomakare, blif vid din läst!4