Dagens Nyheter – 5 november 1872, sida 2

— 507 om er, sade mejorer, vore det ingen konst att anföra en bataljon. — Det finns väl ingen soldat i våra leder, som ej i mitt ställe skulle gjort hvad jag gjort i dag, svarade Cigarette, hvilken aldrig ville mottaga några komplimanger på sina Cbarnst bekostnad. De komma icke alla:i tillfälle att visa, hvad de duga till, ser ni? det är hela saken. Tillfället är en liten engel; somliga begagna sig deraf, när det yppar sig, andra släppa det ur händerna. Man måste vara qvick i vändningarne, om man vill göra sig det till godo; i annat fall försvinner det och infinner sig icke vidare. Men det vill jag säga er, herr major, att om: ni.vet att värdera en god soldat, så laga att ni tar vara på den der aristokraten Bel å-faire-peur, an nars kallad le beau Victor. Ahl! ni skulle ba sett honom i striden. Alla officerarne voro döda, men sällan har väl en trupp haft i spetsen för sig en ypperligare, en tapprare anförare än han — korporalen!--Han och hans män slogos som lejon, när vi kommo till deras undsättning; de ville dö hellre än gifva sig, Napoleon — och Cigarette blottade sitt hufvud då hon uttalade detta vördade namn — Napoleon skulie ha sett hvad jag såg för ett par timmar gedan, och Victor hade nu varit öfverste — derom är jag. fullt öfvertygad. Det var ett storartadt skådespel att åse, huru han dödade den. arabiske, befälbafvaren, — Rättvisa skall ske honom, det kan ni