Dagens Nyheter – 1 november 1872, sida 1

harr RE epåletter, hvilka ni långt före detta gjort er förtjent-af att bära. Och Cecil visste, att det var omöjligt att öfvertyga honom. om oriktigheten af hans resonnemang. BSjelf kände han sig djupt rörd af mannens trohet. Han utsträckte sin hand sägande: — Jag önskar, att vi hade många grofhuggare med ett sådant hjerta som ert. Jag kan icke belöna er kärlek, Rake, men jag förstår åtminstone att uppskatta dess värde. Rake gömde: sina båda händer bakom ryggen. — Gud välsigne er, sir, ni har redan belönat den alltför mycket. Och nu... lofva mig att inte göra hvad ni nyss sade. Jag har för längesedan låtit er veta, att jag är en krångelmakare, en oregerlig menniska, en s.k. sämre karl; och först när jag blifvit så förvandlad att jag tycker mig sjelf duga till officer, är det värdt, att ni påpekar mina små förtjenster för befälet. Rako :var : alltför. envis för att någonsin kunna förmås att frångå en föresats. Den kärlek, han hyste för Cecil, liknade mycket denna ridderliga, romantiska trohet som : norra Englands ädlingaregnade sina Stuartska afgudar. Att hans välgörare blifvit en fattig soldat i Afrika förringade lika litet hans. vördnad och hängifvenbet för honom, som de nämda ädlingarnes hängifvenhet för gina kungliga herrar förringades genom dessas motgångar.