Dagens Nyheter – 30 oktober 1872, sida 3

Forskningar på de lägre lifsföreteelsernas område. I London har utkommit ett arbete af en britisk naturforskare, H. Charlton Bastian, hvilket är egnadt att väcka icke ringa uppseende i den vetenskapliga verlden. Charltoa Bastian är mikroskopist. Vägledd af förstoringsglaset, har han undor åratal gjort upptäcktsfärder i det lillas verld, som är otillgänglig för ögat i oväpnadt tillstånd, men der dock nycklarne förvaras till så många af den stora och allom synliga verldens hemligheter. Dossa upptäcksfärder skildrar han nu i ett verk uti två delar, som bär namnet The Beginnings of Life, being Some Account of the Nature, Btodes of Origin, and Transformations of the Lower Organismes. Med en klarhet och noggrannhet, som möjliggöra för enhvar att steg tör steg följa hans undersökningar, rodogör han för talrika iakttagelser och rön, af hvilka han drager de högst märkvärdiga slutsatserna: att en innerlig frändskap eger rum mellan växtverldenslägsta lifsformer — mellan svampar, alger, lavar och mossor; att dessa icke endast kunna utveckla sig till och öfvergå i hvarandra, utan äfven förvandla sig i högre former; att, hvad som är än märkvärdigare, dessa former gifva upphof till djuriska organismer, såsom asterior, amacber, monader och dylika infusorier, samt till sist, att dessa lägsta former af djuriskt lif sträfva till att öfvergå i högre organiska former. Bokens andra de! redogör för en stor mängd sådana förvandlingar, den ena mer oväntad och öfverraskande än den andra, hvilka ogt rum under den flitiga forskarens ögon. Bastian har haft föregångare i utmärkta mikroskopister, hvilka trampat samma stigar och kommit hardt när till samma mål. En af dem var dr Gros, som för tjugu år sedan delgaf den lärda verlden liknande erfarenheter: men det gick med honom som med Darwins föregångare; man lemnade bans upptäckier åsido, emedan de icke öfverensstämde med det rådande föreställningssättet. I första delen af sitt arbete redogör Bastian för en mängd rön, som han gjort med hänsyn till vilkoren för det kroppsliga lifvets uppkomst. Hans egna undersökningar gå icke så långt tillbaka som till den synnerligt i Frankrike omkämpade frågan, om organiskt lif kan sjelfständigt uppkomma, utan att vara tändt af ett föregående organiskt lif. Men hvad han anser sig hafva ställt utom allt tvifve! är, att lif kan uppkomma ur döda organiska ämnen, i hvilka hvarje lifsfrö blitvit förstördt genom en hetta, som öfverstiger 212 Fahrenheit, såvida ej denna hetta varit så ytterlig, att de döda organiska äronena — t. ex. en infasion på hö — fö-kvlats. Do första organis mer, som visa sig i vatten, der alla lifsfrön förstörts genom kokning, äro de så kallade bakterierna. Bastian skildrar med klarhet hela gången af dessa uadersökningar, och enhvar är derigenom i stånd att döma om den ntomordentliga försigtighet, han iakttagit för att omöjliggöra all beröriog mellan den kokada infusionen, som beröfvats alla lifsfrön, samt den yttro luften, i hvilken oändligt många lifsfrön, osynliga för våra ögon, kringsväfva. Utan sådana försig tighetsmått skulle det gå med forskaron som det gick med doktor Woagre:t i Göthes Faust, när han i den kemiska degeln ville tillverka en menniska. Han fick till sin törtjusning en homunculus färdig, en präktig och sprittande liten pojke; men Mefistofeles, som stod bredvid och smålog, visste väl, hvarifrån detta lif kommit och igenkände i homunculus ett lifsfrö ur sin egen verld. Det utslag, hvartill Bastians undersökningar i denna del kommit, kan i korthet fastställas så, act, hvarhelst organiska ämnen ur djureller växtverlden hunnit till ett visst mått af upplösningstillstånd, der uppstår nytt organiskt lif, oberoende af de lifsfrön som kunna förefinonas i den omgifvande luften eller vattnet. Man kan förutspå hvilket mottagande Bastians bok skall röra. Rodan innan hans undersöknviogar hunnit bekräftas eller vederläggas, skall man finna Darwinismens motståndare rycka i kamp mot densamma, ty här öppnar sig ett fält, som företer inom få dagars förlopp formförvandlingar, hvilka Darwin spårar som ofantliga tidsskedens verk inom den högre organiska verlden. (G. H, T.)