Dagens Nyheter – 30 oktober 1872, sida 1

TV EE sådana här funderingar, kommer jag till sist att anse mig för en martyr — fåfängans och egoismens sista tröst. Ehuru större delen ef hans lif varit en kedja af uppoffringar föll det honom aldrig in att han hade något att med skäl klaga öfver. I detta ögonblick visade sig Petit Picpons bleka parizserfysionomi i dörren. — Korporal! ropade han ifrigt. — Ni, Picpon? Hvad är det fråga om? — Korporal, jag kommer med stora nyheter. Dansen börjar derborta. — Ah! hvad menar ni? — Hörpå, korporal: araberna vilja åter slåss; ännu vet man ingenting bestämdt, men vi lära få order att bryta upp i morgon. Jag hörde ett par officerare säga det sinsemellan. Det kommer att gå hetttill, tror man; och derför vill man inte heller för närvarande bestraffa den der galgfogeln, som nu åter varit framme och..e — Bestraffa? Har någon olydnad, något brott begåtts? Och kanske gerningsmannen tillhör min sqvadron? Han visade tecken till den största oro, då han yttrade detta. — Inte tillhör han er sqvadron, korporal, sade Picpon. Det är ingen annan än Rake, som ... — Rake? Hvad har han gjort? UNDER SKILDA FANOB. Z.ö3 60.