Dagens Nyheter – 29 oktober 1872, sida 1

— 465 om använde ni föratt förmå honom att frigifva henne? — Det: har jag ännu aldrig nämnt för någon menniska, svarade han, i det han sänkte rösten. Dock vill jag anförtro det åt er, viss som jag är, att ni ej förråder hemligheten. Jag omtalade för honom tillräckligt mycket — af mitt förflutna lif, för att han skulle inse, att jag. visste, hurudana hans egna antecedentia voro, och att jag kände en mängd högt stående personer i Europa, hvilka helt säkert skulle tro mig mera än honom, ifall jag skriftligen underrättade dem om hans nedriga beteende mot emiren, samt af månhet om den kej? serliga armöns rykte sökte åvägabringa hans afsättning. Jag svor högtidligt. att, så framt han ej genast frigåfve emirens hustru, samma dag aflåta en sådan skrifelse; och han visste, att jag skulle hålla ord. Hon var tyst em stund, betraktande honom med en viss aktningsfull nyfikenhet. — Ni omtalade för honom ert förflutna lif? Vill ni äfven tala om det för mig? — Jag kan icke, min fru. — Ock hvarför icke? — Emedan jag är död — emedan det i er närvaro blir ännu bittrare för mig att minnas att jag någonsin lefvat. — Ni talar så underligt. Kan ni då ej bli lycklig igen här i verliden? — Aldrig, min fru. För en kort stund har UNDER SKILDA FANOR. 59.