Dagens Nyheter – 26 oktober 1872, sida 2

i nästa ögonblick skulle blifvit afrättade såsom mördare. Han erinrade sig Cigarettes varning — och han behöll guldet i sin hand samt förde lugnt två finger till sin mössa, då Chåteauroy ändtligen aflägsnade sig. Soldaterna betraktade honom med frågande blickar; de kände honom tillräckligt, för att veta huru bittert det var för hozom att tega emot detta guld. Men då han förblef tyst tego äfven de, till dess han lemnsat slottsgården. Omedvetet styrde han sina steg till den trakt, der värdshuset As de Pique var beläget; och rär ban anlände dit, gick han in och gatte sig på veranden, begärande att få ett glas vatten. Värdinnan skyndade sig att Borvera honom vattnet samt derjemte litet is och citronsaft, för hvilket allt hon på det bestämdaste vägrade att mottaga någon betalning, ehuru frikostighet ingalunda hörde till hennes dygder. Bel-d-faire-peur väckte ett allmänt intresse i hela Algier; Han hade vunnit rykte för hjeltemod genom sitt uppträdande vid striderna uti det inre af landet; och dock var han så lugn, så allvarlig, eå höflig mot alla Det var kändt, att han under krigen med rätta kallades kabylernas och beduinerra: skräck; och här i staden tackade han vänlig hvarje negergosse, gom bar till honom ett glas lemonad på kafö6et. Då någon bland golda terna .misshandlade en infödirg, kunde ha