Tidningsöfversigt. 55354 I anledning af det besvär, som blifvit an. fördt öfver riksdagsmannavalet i Stockholm och deraf föranledda offentliga diskussion, yttrar Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning följande: Besvären öfver riksdagsmannavalet i Stockholm utgöra föremål för ganska lifliga samtal äfven på denna ort. Så vidt vi kunna förnimma, är man här bland de lagfarne ganska enig om, att de valsedlar, som upptagit statsrådet Bergströms namn, måste förklaras ogiltiga, dock utan att nytt val bör deraf följa. Frågan om och i hval mån valets utgång derigenom blir en annan, är något, som här ej får tagas med i räkningen, då saken måste ses och dömas uteslutande ur rent juridisk synpunkt, utan härsyn till följderna. Saken hänger ytterst derpå, huruvida statsrådet Bergströms skyldighet att till kommunen erlägga skatt gjort honom till röstberättigad medlem af den taxeringsoch pröfningskomitå, som fastställde skattens belopp, samt af den derpå grundade röstlängden. Frågan är således: kan en man, som är förbunden att under ett visst år erlägga skatt till kommunen, anses hafva inträdt i laglig rätt att utöfva sin valrätt, innan den på taxeringsoch pröfningskomitgernas uppskattning af hans bevillningsbelopp grundade röstlängden blifvit upprättad?) Härtill svarar man här bestämdt nej. — Men den som icke egt laglig rätt att utöfva sin rösträtt har icke varit, vare sig de jure eller de facto, röstberättigad, och då har statsrådet Bergström, som ej heller var vid denna tid uppförd i Stockholms kommuns röstlängd, icke inom kommunen röstberättigad den 27 september 1871, hvadan han ej heller den 27 september 1872 egt minst ett år valrätt inom hufvudstaden, hvaraf åter följer att han icke var valbar till riksdagsman sistnämde dag. Man kan invända, att häri ligger obillighet, eller hvad man vill, men det är lagI sammanhang härmed vill man från samma sida, som förfäktar statsrådet Bergströms valbarhet, påstå hr J. Mankell icke vara valbar, emedan han, såsom kapten vid ett landtregemente, bort bo inom regementets stånd, och der man bor och har sin tjenst skall man ock vara mantalsskrifven. Men Stockholms valmän hafva ej att pröfva med hvad rätt hr Mankell är mantalsskrifven inom deras kommun, blott han är det. Har dertid en olaglighet blifvit begången — hvilket dock ej lärer vara styrkt — så blir väl detta, så vidt vi förstå, en sak mellan hr Markell och hans regementschef e!ler högre myndigheter, men ej mellan hr Mankell och Stockholms valmän. I öfrigt synes tvisten om denna fråga nu vara nödig, då besvär ej blifvit anförda, så vido vi förnummit, mot magistratens upp) Vill man noga viga orden, kan man till och med fråga, HKurovida en person verkligen kan anses vara förbunden att betala skatt, innan taxeringskomitea pröfvat hans ställning, ty denna kan jn vara sådan, att mannen icke blir påförd någon bevillning, då han naturligtvis aldrig vstit Sförbunden att betala skatt. Ockeå heter det i kommunalförfattningens för Stockholm 9 att sill att vara röstberittigad medlem af kommunen fordras att vara enligt 40 förbunden att till densamma erlägga skatt, och när man så slär upp 40:de , lyder denna: En hvar medlem af kommunen är i allmänhet skyldig att till de utgifter, som för kommunens gemensamma behof böra uttaxeras, lemna bidrag i förhållande till den sammanlagda bevillning till staten för fast egendom eller för inkomst af kapital eller arbete, som i näst förut upprättade, vederbörligen fastställda bevillningstaxeringslängd blifvit konom enligt art. 11 bevillningsstadgan påförd. Häraf lärer väl framgå, att förbindelsen att till kommunen erlägga skatt (som är vilkoret för rösträtten) icke tör någon inträder förr, än bevillning blifvit honom af taxeringskomiter påförd och af pröfningskomiten fastställd. . En motsatt tolkning skulle leda derhän, att hvarje man, till och med fattighjonet, som är mantaleskrifven inom Stockholm, skulle der ega rösträtt, såsom förbunden att betala skatt, intill dess taxeringsoch pröfaisgskomirberna funvit honom ej kunna påföras någon bevillning; eller smed sandra ord hunsvore-röstherätlignd