Dagens Nyheter – 24 oktober 1872, sida 1

-Tv me På en och hvar Bom ni beundrar — isynnerhet på denna grande dame. — Omöjligt! yttrade Cecil. Cigarette är on liten hurtig krigare; inte bryr hon sig om sådana galenskaper. Och hvad beträffar dennas grande dame, såsom ni kallar henne, skall jag efter all sannolikhet aldrig återse henne mora — om icke möjligtvis någon gång vid en revy, då mitt regemente, likasom alla anåra, för defilera förbi marskalken, vid hvars sida det då kan hända att jag finner henne. Så var det åtminstone i dag. — Den sjukes skarpa öra upptäckte uti sjelfva den ton, med hvilken detta eades, ett uttryck af otålighet och förtret, hvaraf den talande sjelf icke var medveten. Han gissade sanningen -att Cecil aldrig hade känt sig mindre väl till mods under sin soldattid än då han i deg höjde sin sabel för att helsa vid passerandet af den plats, der marskalken satt till häst, omgifven af sin stab och Algiers nobless, hvaribland märktes fru hertiginnan, som med likgiltiga blickar betraktade den långa raden af jägare, icke fästande sig vid någon enskild, allraminst vid en simpel korporal. — Cigarette har rätt, sade Ramon med ett matt leende. Ert bjerta tillhör ert fordna stånd. Ni är SCaristocrat au bout des onglest. — Nej, ni misstager er, min vän; jag är krigare, ingenting annat. UNDER SKILDA VANOR. 5.