Article Image
Landets tillstånd, enligt landshöfdinge-embetenas fernårsberättelse för åren 1866—1870. Göteborgs län. Länet, omfattande Bohus län och Säfvedals, Askims samt Östra Hisings härad af Vestergötland, upptager exa vidd af nära 44 qv.-mil, är fördeladt i 5 fögderier, 20 härad, 21 linsmansdistrikt, 35 pastorat och 89 församlingar, delade de sistnämda uti 5 prosterier. Föga upphöjdt öfver hafsytan, består länet dock till större deleu af bergsträckningar, hvilka genom sina många utgreningar bilda talrika, oftast mycket fruktbara dilder. Jordmånen företer väsentliga skiljaktigheter inom länets olika trakter, men anses lera och lermylla vara de ötvervägaade jordarlerna; och har det visat sig, att jorden nirmast intill hafskusten har starkaste alstringskraft. Ganska allmänt och ända till öfver en mil från hafvet på till och med 500 fots böjd öfver vattenytan förekomma bäddar af tfossila snäckoch muskelskal, delvis tillhörande i hafvet ännu förekommande blötdjursarter. Klimatet är mildare än i de flesta öfriga län, och är medeltemperaturen — 8.02. Invånare. Länets folkmängd utgjorde enligt mantalslängderna vid förra periodens slut 222,928 personer, deraf å landsbygden 178.127 ochi städerna 44,801, och uppgick vid 1870 års utgång till 231,216, deraf på landet 166,483 och i stiäderna 64,733. Under denna period har sålunda folkmängden å landet minskats med 11,644 men ökats i städerna med 19,932; utgörande alltså folkökningen för hela linet 8,288, motsvarande 7 procent. I fråga om folkets bildning och sedlighet lirer ett jemnt framåtskridande vara obestridligt ; brottmålens antal minskas efter hand, och utgöreg det öfvervägande antalet af öfverträdelser af politioch ekonowiförfattninvgar. Ingen person har under nu ifrågavarande år blifvit fälld för mord men för mordförsök 1, dråp 2, inbrottsstöld 66. I klädedrägt och folknöjen förskomma inga egendomligheter. Skarpskytteföreningarne, till antalet 10, räkna vid pass 1,400 aktiva medlemmar. Näringar. Jordbruket, länets hufvudnäring, är föremål för en allt omsorgsfullare vård eåväl i fråga om redskaper Bom brukningssätt, och sädesproduktionen lemnar under normala förhållanden betydligt öfverskott utöfver länets egen förbrukning. Hefre är hufvudsädet, uppgående det årliga utsädet häraf till omkring 554,000 kubikfot. Hela ezovidden år 1870 uppgick till 900,858 tunnland, deraf180,769 tunnland utgjordes af åker, 36,641 tunnland af äng, 125,780 tunnland af skogsmark och. 1,004 tunnland af träd-, humleoch kålgård. Beträffande arbetslöner och arbetstillgång, så har den fast anställde arbetaren, vare sig torpare eller drävg, en jemförelsevis god utkomst, då deremot arbetaren utan dylik anstillning ofta har svårt att finna sin skäliga bergning, då han under en stor del af året ej i sin hemort kan erhålla någon arbetsförtjenst. I flera trakter af länet har nemligen allmogen numera så inskränkt sina konstnader för jordbrukets drift, att endast ypglingar om 15—18 år antegas till drängar, hvadan den fullt arbetstöre drängen otta nödgas söka sig arbete å orter utom länet, hvilket ock i stor skala försiggår genom temporära utvanddringar, synrerligast till Norge. Jemvill ladugårdsskötseln har under de senare åren tillvunnit sig ett ökadt intresse, såväl hvad beträffar husdjurens raser som uppfödande, och såväl till Göteborg som i synnerhet till Norge försäljes årligen ett ej obetydligt antal kreatur, synnerligast svin. De af hushållningssällskapet för kreatursafvelns förbättrande under perioden utgifna belopp uppgå till 20,350 rdr 41 öre. Bemödandet att genom distriktmejerien söka befrämja mjölkhushållningen har ej ännu medfört önskad verkan, ty vid periodens slut funnos inom länet endast 5 dylika anstalter. Trädgårdsskötseln har ej heller inom detta län ännu tillvunnit sig synnerligt intresse. Med undantag af trakten omkring Göteborg och synnerligast Hisingen, der grönsaksodlingen lemnar mången hemmansinnehafvare hans förniimsta inkomst, hör det till undantagen att allmogen har någon tippa för trädgårdsväxter, ehuru både klimatet och temperaturen särdeles väl egna sig för denna industrigren. Till afbjelpande af den öfverklagade bristen å examinerasde djurläkare inom länet, hvarat behofvet icke af den å stat anställde länsdjurläkaren ensam kunnat fyllas, ha efterhand 8 så

19 oktober 1872, sida 2

Thumbnail