AVE och vatten, öfver moskåer och ruiner, öfver stad ooh land. Emellertid åkte hertiginnan Corona hemåt d. v. 8 till det tillfälliga hem som hon låtit anordna åt eig i dem mest förtjusande af dessa många snöhvita villor, som man finner öfverallt i och omkring staden Algier — en villa med verandor och salonger, med svala, tysta gofrum och rika, blomstrande trädgårdar samt med utsigt öfver den herrliga hafsviken. Hertiginran begaf sig genast efter henqg kometen till sin budoir och nedsjönk i en beqväm soffa, trött af allt detta sökande efter kuriosa i Algiers butiker. Det var en ändamålelög, öfverflödig möda hon utstått. Hade hon icke konstsaker och antiqviteter af alla möjliga slag och i stor mängd uti sin romerska villa, sitt hotell i Parise, sitt gamla slott i Estremadura? — Ingenting af allt detta behöfver jag — ingenting skall jsg se på två gånger. Penningarne hade varit bättre använda, om jag sändt dem till de sjuka soldaterna på hospitalet, tänkte hon, under det hennes ögon hvilade på ett scheckbräde bredvid henne, hvarå de konstrikt arbetade små jägarne och. araberna voro uppställda i sqvadroner mot hvarandra. Hon tog den hvite kungen i sin hand och såg på honom med ett visst intresse. -— Denne :korporal har tillhört aristokratien