Dagens Nyheter – 17 oktober 1872, sida 2

Se der ett exempel på huru den engelske gardesofficeren begagnade gitt inflytande öfver goldaterna i Afrika. Medan Picpon på sätt vi beskrifvit, uträttade det ärende, hvarmed hans förman hedrat honzom, gick Cecil, efter att ha gifvit sin uttröttade häst vatten och föda, till ett litet kafå, som han ofta brukade besöka, samt använde de få gous, hans kassa innehöll, till att köpa sig litet lemonad med is; ty han bohöfde svalka sig, och han kunde icke äta. Öfveransträngningen hade betagit honom all aptit, och han erfor ett plågsamt illamående, gom under de första åren af hans vistelse i Afrika ofta besvärat honom, och hvilket hade sin orsak i det onaturliga lefnadssätt han bär tvangs att föra. Han stannade icke länge på kaföet, utan begaf sig till en i närheten bosnde muhamedan, en gammal köpman, till hvilken han stod i ett mycket vänskapligt förhållande. Denne handlande hade en butik, der sällsynta och dyrbara alster af konst och industri försåldes; Cecil bade gjort honom en stor tjenst en gång, då han öfverfölls af en hop druckna infödinger, gom helt säkert skulle rånat och kanske mördat honom, om icke jägaren kommit till hag hjelp. Mohren bibehöll denna Cecils völg ri ett tacksamt minne och var alltid färdig att bjuda honom på en kopp kaffe och en pipa tobak, så ofta han kom till honom. Denna tillfyktsort satte Cecil ett särdeles stort värde