Dagens Nyheter – 14 oktober 1872, sida 2

Riksdagsmannavalet i Stockholm, Öfver det besvär, som v. häradshöfdingen OQO. J. Hultgren afgifvit rörande senaste riksdagsmannavalet i Stockholm och hvilket, som bekant, sökte visa att statsrådet Bergström icke varit valbar i hufvudstaden då valet förrättades, afgaf magistraten i lösdags till öfverståthållare-embetet ett utlåtande, hvilket, med uteslutande af ingressen, är af följande lydelse: Till öfverståthållare-embetet. I anledniog häraf får magistraten — — — härmed vördsamt redogöra för de skäl, på grund af hvilka magistraten angett och fortfarande finner hr statsrådet Bergström hafva öfver ett år före valet varit här i staden valberättigad. Men då klaganden såsom stöd för sin motsatta åsigt allenast påstått, att hr statsrådet icke varit härstädes uppförd till bevillning förr än år 1871 efter den 23 oktober, då samma års pröfningskomitå första gången samManträdde för granskning af bevillningstaxeringen i hufvudstaden, torde ofvanberörda redogörelse kunna inskränkas till frågan om tiden, från hvilken hr statsrådet Bergströms skyldighet att till Stockholms kommun erlägga skatt rätteligen bör räknas. Med en sådan begränsning för utlåtandet får magistraten anföra: att hr statsrådet Bergström i november 1870 låtit tör år 1871 mantalsskrifva sig i egendomen nr 3 uti qvarteret Kungsträdgården här i staden, hvarest han efter samma mantalsskrifning varit och ännu är bosatt och sålunda medlem af Stockholms kommun; att, enligt 3 40 i den för Stockholm gällande kommunallag, hvarje medlem af kommunen är i allmänhet skyldig att till utgifterna för kommunens allmänna behof lemna bidrag i förhållande till i den näst förut upprättade taxeringslängd honom, enligt andra artikeln bevillningsstadgan, påförda bevillning; att då mantalsskrifning medför skyldighet att erlägga skatt för det år mantalskrifoingen af ser, hr statsrådet B. följaktligen egt förbindelse att skatta till Stockholms kommun, hvilken förbindelse, enligt 2 9 i kommunallagen, gjort honom röstberättigad i kommunens allmänna angelägenheter, allt ifrån och med början af år 1871; samt att br statsrådet B., som ordentligt fullgjort skatteförbindelsen, ingalunda kan hafva sin motsvarande rättighet att vara röstberättigad i kommunens allmänna angelägenheter förlorat derigenom att han icke under år 1871 vid justering af då upprättade röstlängder visat sig innehafva samma rättighet, Genom det nu anförda och åberopande 22 14 och 19 i gällande riksdagsordning, vågar ma gistraten tro sig hafva gifvit giltiga skäl för sin uttalade mening angående hr statsrådet Bergströms valoarhet samt hemställer derför, att besvären iemnas utan afseende.