Om tillverkning af pappersmassa af trä samt om skogsskötselns förhållande till skogeprodukternas värde. Ur det senast utkomna (4:de) häftet af Landtbruksakademiens Tidskrift, hvilket för öfrigt innehåller många upplysande artiklar, tillåta vi oss anföra följande infressante meddelande af grefve C. M. Lewenhaupt: Man hörer ofta invändas, att alltför många trämassefabriker aaläggas, hvarigenom ötverproduktion lätt kan uppstå, att häraf massan i pris skulle komma att falla, så att denna tillverkning i vårt Jand icko skulle komma att blifva lönande; men någon öfverproduktioa torde, åtminstone ej på 10-tal af år, vara att befara. För närvarande lära uti England finnas öfver 500 pappersbruk, och efter den upplysning härom erhållits, förädlas vid 20 af dessa till sammans för hvarje vecka 470 tops trämassa eller — efter 112 lispund per ton — 52,640 lisp. Resten af bebofvet fylles med lumpor, gräsarter, esparcett, halm m. m. d. för en tillverkning af 715 tons papper, eller motsvarande 80.080 lisp.; och detta endast vid 20 af do 500 pappersbruk som der finnag, Vid de 5 fabriker, som nu äro hos 083 under anläggning efter Hr Lees metod, är vid hvarje fabrik beräknadt en tillverkning af vid pass 25 tons per vecka, eller vid alla fem 125 tons, lika med 14,000 lisp., således något öfver en qvart af hvad de.20 nämda pappersbruken förbruka per vecka. Om ock på kemiskt sätt beredd pappersmassa i tillräckliga qvantiteter kan erhållas, så kan papper uteslutande af denna massa tillverkas, då åtgången af pappersmassa blifver ännu större än hvad här är beräknadt. Mången anser, att genom denna industris införande i landet våra skogar, som förut äro Bårdt medtagna, nu skola gå sin undergång till mötes; och det torde vara en möjlighet, att på en och annan ort skogarne komma att hårdt anlitas. Men säkert är, att ju högro värde skogarnes alster komma att vinne, desto säkraro kan man vara derom, att skogarne skola komma att omsorgsfullare skötas och vårdas. För icko så många år tillbaka såldes uti Södermanland i trakten af Katrineholm en famn upphuggen barrved till 1 rår 10 öre rmt. I år har den sålts till 11 å 13 rdr rmt. Det förra priset betalade jorat och nätt upphuggningskostnaden, under det att årets pris lemnar en betydlig inkomst af skogen; och det höga priset tvingar dem, som måste köpa sitt bränsle, att hushålla dermed, anskaffa sig bränslebesparande eldstäder gamt derigenom minska bränsleåtgången. . För några och tjugu år sedan yttrade en af mina bekanta vid ett landtbruksmöte, att vi uti vårt land icko få någon ordnad skogshushållning förr än vi haft en ordentlig skogsmisshushållning. Många raed mig skrattade då åt detta yttrande, mon nu vågar jag påstå, att han hade rätt i sitt yttrande. Der veden säljas efter 1 rdr 10 öre per famn, der har skogen ieko något värde, och med sådana priser kan ej heller egaren af skogsmark nedlägga något arbete för skogens återväxt. Men då skogens alster genom måvgdubblado prisor på kol och ved m. m, stigit, då inser egaren af skogsmark det vara sin tördel att lika väl vårda och odla skogen som han förr insett det vara nödvändigt att väl och omsorgsfallt sköta och vårda sina åkopfalt.