Cherubini och Ahlström. Den högtidliga akten öfvervars af enkedrottningen, kronprinsen och kronpringessan af Danmark, hertigen och hertiginnan af Dalarne, furstarne af Wied och Waldeck, medlemmarne af härvarande diplomatiska kår, de särskilda sändebuder, många andra inbjudne samt för öfrigt så många åhörare som kyrkan rymmer. Carl XV uttryckte i lifstiden sin önskan att efter döden få njuta den sista hvilan på sitt kära Ulriksdal Sunder en enkel sten4. Det är fördenskull påtänkt att låta denna önskan gå i fullbordan. Huru dermed skall ordnas, är ännu icke afgjordt. Cpinionen om Carl XV vid hans uppstigande på tromen. Ipgenting torde vara mera egnadt att gifva relief åt de omdömen som nu fällas öfver den hädangångne konungen än en erinran om de tänkesätt som angående honom hystes vid hans uppstigande på tronen, och det är fördenskull vi anföra följande ur Aftonbladet för den 8 juli 1859: Konung Carl den femionde har i dag uppstigit på Sveriges och Norges konungatron. I mandomens fulla ach kraftiga blomstrinvgstid träder han i spetsen för tvenne folk, som, hörande till de äldsta nationer i Europa, dock ännu befinna sig i frisk ungdomskraft och kunna hoppas på en ärofull framtid, om deras ledare fatta sin egen och folkets sanna ställning, om de inse nödvändigheten för Skandinavien att häfda sin plats i nationernas råd genom den kraft, som kommer af goda institutioner och ett ohämmadt framåtgående på frihetsutveck lingens och civilisationens bana. Konung Carl mötes vid sitt uppstigande på tronen väl af hvarje fosterlandsväns varma välönskningar, men deremot icke af några öfverdrifna förhoppningar. De öfverdrifter, hvartill man härutinnan förr gjort sig skyldig, ha alstrat en viss återhållsamhet, och omständigheterna äro för öfrigt ej egnade att framkalla någon optimism. Måhända är detta på visst sätt en fördel för både regent och folk. Hvad man i alla händelser med tillförsigt bör kunna hoppas, är att konung Carl, från den öfver partier och kaster upphöjda ståndpunkt han såsom konung nu intager, inser att han icke kan ha något verkligt intresse, som är skiljaktigt från landets och folkets, att han öfverallt i det offentliga skall respektera heder och redlighet, då de uppenbara sig i handling och verksam het, och att han äfven skall hysa aktning för den allmänna meningen, då denna förstår att med enighet och kraft göra sig hörd. Riksdagsmannavalen. Besvär öfver det val, hvarvid häradshöfdingen F. G. Isberg utsetts till riksdagsman för städerna i Stockholms län, är af kon. bfhde genom utslag den 8 dennes ogillade och valet faststäldt. Konungen lemnade i går enskilda företräden åt nederländska utomordentliga sändebudet, generalmajoren Tolsma, åt österrikisk-ungerska utomordentliga sändebudet, generalmajoren, generaladjutanten, grefve Pejdesevic samt åt ryska utomordentliga sändebudet, generalen af infanteriet, generaladjutantan, baron Wrangel. Prinsessan Eugenies helsotillstånd. Till följd af rykten, som försports derom att prinsessan Eugenies helsotillstånd skulle vara försämradt, meddelar Aftonbladet, att det från fullt tillförlitligt håll Imnhamtat att mesnsnsgsanaA LIA 112.