Dagens Nyheter – 7 oktober 1872, sida 2

-2 ULlV rade i alla lemmar och tillslöt ögonen då flickan höll framför honom en kula, som hon derefter lät falla i pistolpipan. — Inte en enda stafvelse skall komma öfver min tandgård, stammade mannen, och om jag hade vetat att ni var kär i honom, ma belle . . En örfil förpassade israeliten till andra ändan af hans butik. — Kär! ropade Cigarrette vredgad. Tvärt om — jag hatar honom! — Är det möjligt?... Och ändå ger ni honom era napoleondorer? yttrade i jemmerfull ton det ödmjuka offret för hennes elaka lynne. Cigarette knyckte på nacken och antog en min af det ytterligaste förakt, i det hon sade: — Ni är en krämare, en jude, och ni begriper intet af de heliga grundsatser som besjäla den franske krigaren, Vi soldater äro alltför stolta, alltför högsinta, för att icke hjelpa äfven en fiende, när han lider orättvist. Frankrikes folk kämpar alltid för hvad rätt och sannt är. Och efter att ha hållit detta lilla tal, kastade hon alla de små bildhuggeriarbetena i sin rensel. De voro ju hennes rättmätiga egendom. — Jag kan begagna dem till ved när jag skall koka mat åt mina gossar, sade hon. Och i nästa ögonblick var bon ute på gatan