-—JV -—Han tillade: — På min tid var Coeur VAcier den mest firade af demi-mondens hjeltinnor. Hon åt upp mig — denna qvinna — på tre månader. Jag hade inte hundra frank qvar, när jeg ändtligen kom lös ur hennes garn. Just vid den tiden hade hon en oöfyervinnelig passion för oslipade smaragder. Nåväl, oslipade smaragder gjorde slut på min förmögenhet och tvungo mig dymedelst att taga min tilldykt hit till Afrika. Coeur dAcier var en förunderlig qvinna; och såsom det underligaste hos herns må jag nämna, att hon var ful som synden. — Ful? — Ful som synden, har jag sagt. Men hon hade en förmåga att tjusa, som sjelfva Venus skulle ha afundats henne. Huru hon betedde sig, det vi-ste ingen; men säkert är att de största skönheter blefvo öfvergifna af sina män och älskare för hennes. skull; och hon ruinerade 038 alla; ibland gick det så fort att hon hann expediera tjugu i månaden. — Alldeles som Loto, utlät sig tiraljören. Loto har inte den ringaste fägring. Hon är en tjock kantig, groflemmad normandska med karlröst och en afskyvärd bonddialskt; men att stå väl hos Loto, det är detsamma som att vara en notabilitet. Hon villingenting ha att göra med en person, som ej tillhör någon af de tre högsta adelsgraderna ; och furst Paul sköt ihjäl hertigen af War för bennes skull helt nyligen. Hon är en märkvärdig qvinna,