—— UVA Loto; ingen känner hemligheten af hennes trollmakt. — Djerfhet, min vän, ingenting annat än cjocfhet! sade Chanrellon och sirög gig öfver mustascherna. Men denna egenskap, skall jag söga er, öfvergår också alla andra... Hallå! se der kommer den vackre korporalen. Ahl Pel-å-faire-peur, ni har också en gång fallit cffer för en Loto eller en Coeur dAcier, det vill jag slå vad om, Jägaren, som i detsamma passerade kaföet, stannade och smålog, då han helsade på de höga officerarne. -— Säg oss, var det inte en qvinna eom gaf anledning till er hitkomst? Eller hur? — Nej, monsieur — slimpen allena. — Ah! det är. endast för qvinnors akull mannen gör sig till en lekboll åt slumpen. — Monsieur, det händer äfven ibland att vi af egen drift öfverlemna 033 i Fortunas våld. — Nej, vid min ära, det tviflar jag på. Vi skulle gå temligen raka vägar, om icke de sköna förde oss på villospår. Jägaren smålog igen. — Herr vicomten tror således, att man för att finna nyckeln till hvarje sorglig historia endast bör fråga: XHvem var hon? — Ja, visst tror jag Set. Nåväl, hvem var hon, som bragte er på fall? Vi alla andra, som sitta här, ha uppgifvit namnen på våra