Dagens Nyheter – 2 oktober 1872, sida 3

salighetens ordning. — För hvad utmärkte sig synnerligast David? Han var alltid mobn om Guds ära. — Känner du några af presterna? Eli, Zakarias, Hannas och Kajfas. — Räkna upp exempel på högmod! (hvilket skulle vara en fråga). Adam och Eva i paradiset, tornbyggnaden i Babel(!), fariseen i templet och fursten Herodes Agrippa. -— De frälsaren och judarnes religion och gudstjenst betraktas, huru många blifva då hans embeten? . , Naturläran affärdas naturligtvis hastigt och lustigt med 20 frågor, hvaribland må anföras: — Hvad menas med de fyra elementerna? Elden, luften, vattnet och ljuset. — Hvad menas med mekanik och teknologi? Boklig undervisning i handarbeten. — Hvad menas med oval? Aggruad. — Hvad menas med kuperad? Ojemn. — Hvad menas med insekter? Dermed menas flugor och andra mindre kräk. Geografien utgöres af några sidors namnregister, likaså svenska historien, med det undäntag likväl, att man der får lära sig, att katolikerna vilja blifva saliga för sina gerningar, men vi lutheraner endast för Jesu död. TI aritmetiken får man lära sig, hvilka ord som begagnas för addition och subtraktion. I geometrien visar han sig ock såsom en stor mästare. Han har nemligen lyckats lösa det hittills olösta problemet, quadratura circuli; man får nemligen veta, att periferien är lika med tre gånger tvärlinien. Om författaren vetat, att periferi betyder omkrets, skulle han säkert ej frågat, huru omkretsen af en cirkels periteri mätes; men som han ej kan vara hemma i allt, så är ju detta lilla tankefel förlåtligt. Ett gammalt ordspråk säger, att änden kröner verket, och detta kan äfven tillämpas på herr Lindgrens kateketiska opus. — Till slut får man nemligen veta, att författaren bland andra sinnen har ett stolt och ett ödmjukt, hvilka tyvärr lemna stridiga uppgifter i afscende på bokens författande, i det att det förra säger sig hafva gjort detta med sia egen hand, men tillrättavisas af det senare med den påminnelsen att menniskan kan intet taga utan det varder henne gifvet af bimmelen. Såsom en brist sku!le kunna anmärkas, ett definitionerna på enfald och skrymteri icke återfinnas bland de många öfriga, så vida ej sådant af författaren ansetts onödigt i anseende till de ständiga påminnelser derom, som väckas genom bokens läsning. Arbetet kostar endast 15 öre. (D.) Straffad mördare. I Maysville, New Jersey, afrättades genom hängning den 2 augusti den tyska biervärden Charles Marlow, han som den 16 augusti 1871 i Jamestown mördade svensken W. Bachman. Bachman hade blott vistats en kort tid i Jamestown och var så godt som en främling derstädes. Han hade fällt åtskilliga yttranden, som kommit Marlow att förmoda, det han, Bachman, vore mycket förmögen. Marlow, som var egare till bryggeri, hade lockat Bachman in i en källare; der sköt han honom med ea revolver och uppbrände liket i en ugn. Mördaren röjdes genom de blodfläckar, gom han hade på sina kläder; man fann äfven hos honom den mörsdades skjortknappar at guld. Vid första rättegången förmådde juryn ej komma öfverens, men vid den andra förklarades han skyldig till mord af första graden. Marlow bedyrade emeilertid sin oskuld. För ungefär tre veckor ssdan tillskickade honom nans hustru ett par tofflor, i hvilka funnos flera filar; tfven på annat sätt sökte hustrun möjliggöra sin mans flykt ur fingelset. Hen blef slutligen sjelt häktad och befinner sig nu i den cell, i hvilken mannen satt förvarad. Förpnågra veckor sedan öfverföll Marlow fåvgvaktaren och försökts mörda honom, hoppandes derigenom kunna befria sig. Derefter syntes han uppgifva allt hopp om att ånyo återfå friheten. Dagen innan han afrättades aflade han skriftligen och på tyska språkKet en fullständig bekännelse om sitt brott, Han hade först gifvit Bachman förgiftadt bier och deret ter skjutit honom. Mördaren tillbragte derpå en sömnlös och orolig natt, tog vid middagstiden följande dag afsked af sin hustru och sina barn. Han tillät icke någon andlig tala med sig, ty, sade han, en prest kan i allt fall icke bjelpa mig in i himlen, Täflan mellsn sättare. Från Des Moines gkrifves den 22 augusti till Gamla och Nya Hemlandet: Härvarande typografiska förening hade i går anordnat en pristäflan för stadens sättare. OC. F. McConnell, som på en timme satte 1,968 bokstäfver, erhöll första priset — en vinkelhake af silfver — och J. W. James, som på samma tid satte 1,755 bokstäfver, vann det andra, nemligen en guld penna, AS EOS Ne TSE HANDELEBERATTELSE.