Dagens Nyheter – 30 september 1872, sida 1

Dagligt Allehandas redaktion måtte förmodligen föreställt sig att dess prenumeranter blifvit af dessa artiklars längd och tråkighet afskräckta från att läsa dem, ty i gitt nummer för nästlidne lördag hade Dagligt Allehanda den icke på annat sätt förklarliga fräckheten att förneka det Stockholm lika mycket genom hr Dufvas som genom hr Mankells uteslutande ur andra kammaren kastat en wutmaningshandske åt landsbygden. — Styrelsen i Dagligt Allebandas bolag skulle vara bra släpphändt om den icke förekallade redaktören och gåfve bonom en allvarsam varning för en så plump förnekelse af sanningen, eljest endast bruklig bland det slags sakförare, som hafva sitt kontor på rådhusplanen. Dagligt Allehanda har sjelf icke förlitat sig på att dess djerfva förnekelse skulle blifva trodd, ty det har äfven framfört ett försök till bevisning om att valet inneburit ett tillmötesgående (!) Detta bevis är — att frih. De Geer presiderade på börsmötena. Men när friherren mottog detta uppdrag af en samling aktningsvärda medborgare, kande han ju icke veta huru beskaffad deras hållning skulle blifva och än mindre kunde han på förhand känna den hos majoriteten af de röstande blifvande, hvadan hans presiderande icke är något bevis hvarken för eller mot valets tillmötesgående riktning. Aftonbladet medger öppet att genom hr Dufvas uteslutande ett betydligt flertal af hufvudstadens valmän önskat göra en för alla märkbar och begriplig demonstration mot landtmannapartiet i andra kammarenX. Bladet tillägger: CVi tro, att man blott skall behöfva fråga de förutvarande riksdagsmän för hufvudstaden, som nu blifvit återvalda, hvilket intryck denna demonstration gör på dem, för att erfara, att de nästan samtlige beklaga densamma och anse Stockholmsbänkens ställning till andra kammarens majoritet derigenom ha blifvit på ett högst väsentligt sätt försämrad, till men och skada för behandlingen af flere vigtiga angelägenheter. Det är fägnesamt att Aftonbladet i fråga om hr Dufva blifvit så klokt, att det nästan ord för ord upprepar hvad vi flere gånger yttrat om honom och hr Mankell gemensamt. Men när Aftonbladet i slutet af sin artikel säger att det i fredags för majoriteten af hufvudstadens valmän gällt att genom valet af kunnige, duglige och redbaäre personer, som ha verkligt sakintresse, utestänga fras-radikaler, lycksökare och skräflare och när, såsom komiterales och distriktdelegerades annonserade vallistor visat, deras från börslistan afvikande kandidater voro, utom hr Mankell: hrr Cederschiöld, Bianchini, Ljungberg, Keyser, Samzelius och Wieselgren, så kan man icke föreställa sig annat än att det lyckats någon verkligt Chalfförryckt skribent att i aftonbladsartikeln insmuggla den anförda slutstrofen.