Dagens Nyheter – 28 september 1872, sida 2

SS MIA oo högt af höfdingen, emedan denne i honom funnit en tapper och redbär män: Historien om uppkomsten af deras bekantskap är följande: Stammen lydde numera under Frankrike; men några år förut hade den varit en bland de ifrigaste och farligaste bland fransmännens fiender i detta land. På den tiden hände ofta, att scheiken och jägaren möttes i striden och slogos med hvarandra förtvifladt. Till slut lärde sig höfdingen att respektera denne väldige kämpe, och vid hvarje skärmytsliog, der han blef honom varse, uppsökte han honom med flit, för att få strida med en motståndare, som ham ansåg sig värdig. Slutligen blef emellertid arabstammen i en större slagtning besegrad af de franska trupperna; den måste draga sig tillbaka långt in i öknen. En grym förföljelse anställdes, hvarvid de stackars araberna med sina qvinnor och barn blefvo ytterst illa åtgångna. Bland qvinnorna fanns en, gom scheiken älskade högre än allt annat här i verlden utom gin krigareära, en liten vacker varelse med gazellögon, smidig som en palm. Det var äkta arabiskt blod gom flöt i hennes ådror. Höfdingen tålde icke gerna att någon annan än han fick ge och beundra henne, hvarför han helst bevakade henne i sitt tält, såsom den förnämsta perlan bland sina skatter. Sina bjordar, sina vapen, till och med gina