Dagens Nyheter – 28 september 1872, sida 2

Utrikes-Nyheter. I Bordeauz liksom på flera andra ställen i Frankrike hade det radikala partiet till den 22 dennes arravgerat en bankett under ordförandeskap af förre deputeraden Rouvier, men då deltagarne i fest2n höllo på att samlas, infann sig en poliskommissarie och hotade med att låta utrymma festsalen med våld, om de ej godvilligt aflägsnade sig. Församlingen upplösto sig i följd häraf, sedan den protesterat mot denna förmenta kränkning af fria medborgares rättigheter. Emellertid höllos i s:aden trots polisens vaksamhet tre eller fyra privata banketter, hvilka dock räknade endast ett fåtal deltagare. I Lyon lyckades det republikanarne att, till ett antal af 700, i lugn få vara samlade vid en bankett. Festtalen höllos af de radikala deputeradena Millaud och Tolain samt ordföranden i arrondissementsrådet, hr Favier. Hr Millaud yttrade bland annat: För den händelse att deputerade kammaren vigar benägenhet att röra vid den a!lmänna rösträtten, skulle de republikanska deputeradena jemte deras valmän deremot nedlägga sin protest. Hr Tolain prisade republiken af 1870, emedan den skulle medföra arbetarnes frigörelse och alla privilegiers afskaffande. Hr Favter tackade deltagarne för deras patriotiska sinnelag och tillade: Man har sökt inbilla eder, att arbetarne i städerna äro lättingar och orostiftare. I kunnen nu sjelfva se, hurudana de äro. — Vid bankettens slut gjordes en insamling till de politiska fångarnes familjor. — På flera andra ställen bletvo banketterna förbjudna, såsom tele grafen redan berättat. De konservativa tidningarne äro ganska belåtna med regeringees energiska hållning. En af dem yttrar: Vid den sista revyn i Longehamps ytcrade hr Thiers: Frankrike bar återfannit sin armö. Vi kunna nu efter den 22 september säga: Frsnkrike har återfuvnit sin regering! De republikanska tidningarne ogilla deremot regeringens ingripande. De talrika uttalanden, hvilka under senaste tiden förekommit i Frankrike till fördel för den konservativa republiken, ha fått en tillökning genom ett bref från hertigen af Aumale, hvilket nu återgifves i alla tidningar. Hertigen förklarar i detta bref, att han är anhängare af den konstitutionela monarkien, men att kan vill böja siy för folkets vilja, i händelsa landet, cfter att hafva blifvit åtspordt, uttalar sig till förmån för republiken. fvenså har ett stort antal medlemmar af högra centern beslutit att offentliggöra ett ma nifest, i hvilket do säga sig vilja arbeta i öfverensstämmelse med den republikanska förklariog, som förre inrikesministern Casimiv Pårier nyligen offentliggjorde. Edmond About upplyser nu sjelf i ett bref från Nancy, att han blifvit frigifven af de preussiska auktoriteterna. Han förklarsr att fastän den kejserliga generalprokuratorn velat fullfölja saken, hade den dock i följd af bestämda order måst förfalla. Om antednivgen till arresteripgen berättar Strassburger -Zeitung följande: Sistlidne höst förekom i Paristidningen Soir under rubriken Alsace en serio artiklar, hvari tillståndet i Elsass under tyska förvaltniugen skildrades på det mest bittra sätt. Til dessa artiklar var About, som då uppehöll sig isin födelsestad Saberne, författare. Han yttrade deri bland annat, att om Frankrike ville återvinna de förlorade provinserna, så vore det framförallt af vigt att hos befolkningen ständigt uppehålla en lofvande önskan om att åter bli fransmän. På grund af dessa artiklar, i hvilka man såg en handling, som hade till syfte att lösrycka pro vinser från det tyska riket, alltså ett högförräderi, utfärdades mot författaren en arresteringsorder, hvars verkställande då var möjligt, enär About uppehöll sig på sin egendom i Elsass. Saken förekom emellertid icke till offentlig förhandling vid krigsrätten i Strassburg, under hvars kompetens den hörde. Ur rättslig synpunkt och emedan man ej hade några bestämda bevis för högförräderiet, har nu krigsrätton låtit ransakningen afstanna och hela milet förtalla. Epligt Journal Officiel i Paris har hr Dallas, ordförande i komit6a tör de franska qvinnornas insamling till de ockuperade territoriernas befrieise, den 21 dennes öfverlem-nat till finansministern en summa af 6,850,000 frank. Flera tidningar föreslå att denna betydliga samma måtte deponeras till en elsasslotbriovgsk fond till understöd åt utvandrare från dessa provinser eller fattige, som qvar. Ufnannea mnvsdan 4.10 AT I An KR RR