MUN Det var en låg, rappad byggning, en afbildning en miniature af utvärdshbusen kring Paris. Sjelfva galen, ett långt rum, som skulle föreställa någonting liknande Balle de Mars, ehuru dimensionerna voro tilltagna i en jemförelsevis lilliputisk skala, var upplyst af ett slags egendomliga lampetter, och väggarne pryddes af medaljonger, framställande åtskilliga af det andra kejsardömets kttorheter. Golfvet var ocbetäckt, luften full af tobaksrök samt ångor af vin och konjak och lampolja. Man rökte pipa, man pratade, man skräflade, man skrålade. Theresas visor Bjöngoa af parisiskor med lifliga ögon och bleka kinder, och zuaver och turcos instämde i refrängen med full heels. En glad, ehuru något vild stämning rådde öfverallt. En ursinnig galopp hade nyss slutate, och medan mnu soldaterna och deras väninnor hyilade sig, dangade Cigarette allena. Hon hade dansat alltsedan solnedgången; hon hade danset, tills hon uttröttat kavallerister, gom kunde tillbringa hela dyga i sadeln, utan att känna något behof af hvile, och tills hon nödgat spahis att tigga om pardon, kvilka ännu aldrig i någon blodig batelj kunnat förmås dertill; och nu dansade hon allena gom en liten bacchantinna lika lätt och lifligt, gom om hon nyss sprungit upp efter en lång och ljuf hvila. Marskalkar hade mer än en gång sökt muta den beryktade lilla Cigarette att dansa för