Dagens Nyheter – 26 september 1872, sida 3

Minnesvård upprest ät dr N. Lilja i Kansas. Till svenska amerikanaren har följande bref blifvit insändt: Lawrence, Kansas, 16 angusti 1872. Samtidigt med den fest. som i Sverige föranstaltats för att ega ram söndagen den 10 anugusti för aftäckande af den minnesvård, som blifvit rest å Billinge kyrkogård i Skåne, för bevarandet åt efterverlden af minnet utaf den djupe tänkaren, nitiske forskaren. och ädle menniskovännen doktor Nils Lilja, var här på denna sidan oceanen i Kansas utanför Lawrence tillställd en liten fest, hvartill undertecknad blifvit inbjuden och vald att fungera såsom sekreterare och såledesjag min pligtlikmätigt, skall, till vännersa till doktor Lilja och ljusets seger öfver fanatismens mörker — genom tidningen — afgifra en kort berättelse om de omständigheter, som här föranledt denna lilla fest, Herr Palm, som här utanför Lawrence idkar en större manufakturrörelse, var, jemte sina bröder, den som tagit initiativet tillinsamlingen af en fond för resandet af ett monument åt ein fordne socknebo, vän och lärare, doktor Lilja, och genom sin enbrgi för saken och understödd af liktänkande landsmiin hopsamlade hen större delen af den summa, som erfordrades att betäcka monymentets kostnad. Monumentet än af röd granit och förfärdigadt af Tdbuggaren Grönvall för en samma af 450 h ande inskription: ikadal bär föll CÄt dr Nils Lilja, sko, 10. forskaren, frihete1 Tr. 3) heundrare kämpen, restes vården af vänner ocu cch å sockeln läses följande vers: Som en ljusets kämpe stod du i de tapprek led. Och för frihet, rätt och sanning ridderligt bland oss du stred. Under festen drackos åtskilliga skålar, den första föreslagen för doktor Lilja af hr Erast Mamzon, som i korthet tolkade festens betydelse. Den andra skålen föreslogs af hr Palm för den aflidnes minne med ett tal, deri erinrades om den aflidnes förtjenster såsom menniskovän, författare och stridskämpe emot statskyrkans förmurknade religiösa dogmer. Härefter uppträdde hr Andreas Mamivon med en skål för den hädangångne naturlärären. Talaren utvecklade på ett lyckadt sätt huru den aflidne lärt honom att se och prisa Gud inatören, se honom i vårens blomsterklädda fält, sommarens växande gröda, böstens mognande frukter och i jordens vinterhvila nnder dess frusna och snöbetäckta slöja o. 8. Y. Glera andra skålar druckos, verser upplistes, persikor åtos och glädjen var stor.Man skildes åt med tanken på, att om festen på denna sidan oceanen icke var så storartad som den der hemma, den måbända icke var mindre bjertlig. F. M. Hellström. Atte -—-—--—mPm NME ARI IREOXORRSSTESAETANTINN