Dagens Nyheter – 25 september 1872, sida 2

MEK Den person, till hvilken Cigarette talat, markisen de Chåteauroy, skrattade och såg upp. — Ah! är det du, min fagra brunett? Tag så mycket du behagår af hvad du ser härinne. — Prima vsra? frågade Fanans väninna med ön min, bom röjde tvifvel. — Komet! sade herr markisen, road af denna misstro till hans vinkällare, en af de bäst försedda i hela etaden. Kom in och ät litet af vår frukost, ma belle! Dock — tullen måste ni först erlägga. Han satt mellan fönstret och bordet; och han behöfdo blott sträcka ut armen för att nå henne. Han tryckte ned hennes vackra ansigte i akt och mening att kyssa henne; men Cigarette, som var qvick i taokarne och odygdig som en tjufpojke, tog hastigt cigarren ur munnen och utblåste ett väldigt rökmoln i ögonen på honom. Hon tyckte just icke om markisen, ehuru hon tyckte om hans viner. Hennes puts åstadkom mycken munterhet bland officerarne, och begagnande gig af markisens tillfälliga förlägenhet, hoppade hon ned på golfvet samt sprang fram till andra ändan af bordet, hvarest hon sang facon företog sig att tömma inrehållet af några buteljer i sin kagge. Det var det yppersta Bordeaux-vin, som hon på intet annat ställe i hela Algier skulle ha kuanat få köpa, om hon också velat betala det aldrig så dyrt.