Dagens Nyheter – 24 september 1872, sida 2

—SUV och lofva dem en kyss, när deras förtjusning blir som störst, det behöfs inte mer för att kunna vända ut och in på dem. En qvinna, som är vacker, får aldrig ett nej, när hon ber en karl om något. Han skall tala om för mig hvarifrån han kommit. Jag tror knappt att han är från England; se här, hvarför: för det första säger han aldrig God-damn; för det andra äter han ej rått kött; för det tredje är han mycket värlig mot alla menniskor; för det fjerde valsar han så lätt, så lätt! och för det ferate brummar han ej som en arg björn. Huru är det då möjligt, att han skulle vara engelsman? — Han är engelsman, säger jag ändå, yttrade den envise Tata. Cigarette, szom tändt sin pipa, utstötte ett väldigt rökmoln, i det hon säg på honom med föraktfull min. — Du känner inte verlden, sade hon; kom ibåg att en engelsman alltid boxas eller brummar, endera af de tu; någonting annat gör hån icke, så länge han lefver. Denra uppfattning af engelska nationakarakteren hade blifvit henne bibragt gerom åtskilliga vådeviller, som hon sett, och i hvilka det traditionela God-dam alltid användts för att utmärka gamla Englands söner. Cigarette tog nu sin vinksgge på ryggen — hon hade nemliigen en rem fästed dervid, som hon trädde öfrer ena axela — och hoppade lätt som en stenget ned från muren.