Dagens Nyheter – 23 september 1872, sida 2

Nödgad att tala, läppjade Kergenven på sitt glas och yttrade derefter i samma sömniga ton: — Jag har en gåbdg under en jagt sott Beauty ensam kämpa mot ett vildsvin: Han förbjöd mig att komma honom till bjelp. Hvarje annan än han skulle, ba dukat under i denna kamp, derom är intet tvifvel. Och alltsedan jag bevittnade detta imposanta; fasansfulla skådespel, har den föreställningen funnits hos mig, att Baauty blir gammal, han trotsar hvarje fara, men han öfvervinner den ock. Derför tror jag äfven nu, att han lefver, likasom jag är fullt förvissad omi;att han aldrig förfalskat någon vexel: Skenet talar emot honom, men jag vet; hurudan han verkligen var, jag vet, att han aldrig skulle ha kunnat begå en låg handling. Efter att sålunda ha nttalat sin mening, försjönk Kergenven i sitt förra apatiska tillg:ånd, hvarur ingenting syntes numera kunna väcka honom. Man teg litet hvar en stund, likasom begrundande hans ord; och ingen syntes hugad att opponera sig, Spart kommo andra ämnen på tal; man nämnde icko vidare Beauty. ok x Rx Dot gick så med Bertie Cecil som det går med oss alla andra, zedan vi upphört att lefva och vistas bland våra vänner och bekanta; man talade om honom en liten tid och sedan glömåas han efterhand.