Dagens Nyheter – 21 september 1872, sida 1

— 240 — Hvilken borgen?... Mitt löfte. Och utan att säga ett ord vidare, gck han långsamt sin väg samt försvann i folkhvimlot på gatan. — Det är gjordi! mumlade ban för sig sjelf. Nu tillhör jag för lifvet en annan fana. Claude de Chanrellen satt länga tyst.och blickade ut genom den öppna dörren. Derpå tömde han ännu ett glas champegne och slurgade sedan glaset i väggen, så att det gick i tusen bitar, hvarvid han ropade: — Ventre-bleu! Hvem han än må vara, en ypperlig soldat blir kan, det är säkert, gossar! XII, Tre månader senare voro officerarne vid ett visst kavalleri-regemente, gom icke utan skäl åtnjuter anseende för att vara det yppersta inom engelska armån, samlade till en festlig kollation. Dessa herrar hade alla krigarens dygder; endast ett allvarsammare fel kan man ligga dem till last — spelbegäret. Detansågs höra till goda tonem inom denna kår att spela om enorma summor, så att de medlemmar, hvilkas ärfda tillgångar icke voro alltför stora, kunde på en enda natt bli ruinerade. Regementet var för tillfället förlagdt i York, och officerarne roade sig här rätt bra. Ypperliga hästar hade de till sin disposition, och de förstodo att begagna Big af denna fördel.