Hvarjehanda nyheter. Pet äfplom, i hvilken turst Bismarck notoämnes till hedersborgare i staden Berliv, är ett verkligt konstverk. Målaren Mentzel hade nemligen af staden fått i uppdrag att pryda pergamentet med bilder och gjort det på ett särdeles smakfullt sätt. Borgmästaren i Berlia Hobrecht framleinbade diploinet. Ofvanför den allvarliga delen och de älleb5riktka bilderna har konstnären tecknat en lång rad gatvojkar, hvilka. hoppa oeh dsznsa och ropa: Lofvo Bismark! — Åh, jag känner igen mina unga imedbrödei säde Nikskänsleren, när han fick 89 teckningen, dermed hänsyftande på ett uttryck, som gått om honom i pressen noder hans icke populära tid. — Vid diplomets öfverlemnande förekom ett lustigt uppträde, som en brefskrifvate till Ind. belge förtäljer sålundä? Sadah borgmästaren Hobrecht med ett kört tal framleinnat diplomet, tog deputationens ordförande, br Kochhann till ordet och började ett grannt tal. Sedan talaren slutat en klingande mening oah just skulle hemta andan för att börjä en ny, hördes från rowrtiet Fredvid en fad häfsige ekall; hvilka alldeles qväfde hans röst. Det far den s:ore hund; som är von Bismarcks älskling och som så godt som aldrig lemnar hans rum, hvilken ville vara med om ståten och så bullersamt gof sin önskanf tillkänna att komma in. — Tyst, tyst! byssjade rikskansleren, — Vi skola ej glömma; återtög sällskapets ördföran de, sllt det, com eders exöellens gjort för Tyskland. Det är er vi hefya att tacka för, .. — Nya skall — Nå tyst! — Det är er, vi hafra att tecka för Tysklands enhot, hvilken varit föremålen för alla våra store mäns ädla ste, varmaste ... Nya häfiiga skall, talaren måste tystna. Nu skyndade fursten ini grannrummet; man hörde ett gällt tjut och ljudet af en dörr, som slogs igen. Derefter djup tystnad. ikskansleren återvände, och herr Kochhann fick ostörd sluta sitt tal. Våra hjertan äro rörda och stolta öfver det störartade skådespel, som detta de trenne kejsarnes möte gifver oss, sade han bland annat. Ef. ter att hafva tackat för den heder och det bevis på tillgifvänhöt, som kommit Konöm till del, knöt farsten sitt tel till dessa ord och yttrade det, som vi i ett föregående nummer återgifvit. Kr Nee sd RNA NE ar sm TV ltr rt PR Förs inn pr ENE SSL MVA EE RE or Tp EEE