Dagens Nyheter – 13 september 1872, sida 1

förmår. Ni, mylord, som lefver uteslutande inom den sg. k. förnäma verlden, känner visst icke mycket af lagen; men jag vill upplysa er, att don som för vinnings skull hemlighåller ett brott, hvarom han är medveten, af lagBtiftaren anses i det närmaste lika straffvärd gom brottslingen sjelf. Ni vill nu öfvertala mig att tiga för betalning; jag svarar då, att jag såsom hederlig karl måste tillbakavisa en sådan begäran. Markisen lät en ed undfalla sig, som kom juden att darra, ehuru denne ingalunda var feg. Serafen öppnade åter munnen för att tala; men Cecil hejdade honom med en åtbörd. — Gör inga invändningar, sade den sistnämnde. Mannen är fullt berättigad att handla på detta sätt. Jag hoppas emellertid att ganningen en gång skall komma i degen, så att han finner att han ru misstegit sig. Motstånd skulle gagna oss föga och allenast bidraga till att ytterligare förnedra oss. Han hear lagen på sin sida. Må den menskliga rättvisan ha sin gång! Serafen förde handen till sing ögon; i denna stund voro hans qval förfärliga. — 0, Gud! att ni... Han kunde icke afsluta meningen. Att hans kamrat, hans vän, en officer vid hans egen kår, en välkommen gäst i hvart enda fashionabelt hus inom hela England, skulle UNDER SKILDA FANOR. LIN