En jesuit i klämma. En dag i början af sommaren kom en jesuitpater vid namn Dufour VAstraffort till franska jernvägsstationen Chateaulin. Der hade vid samma tid infunnit sig viocomtesse de Valmont, ett pikant fruntimmer om 22 år, hvars man dött ett ögonblick efter att han vigts vid henne. Patern köpte första-klassbiljett åt både sig och fruntimret, men de låtsade icke känna hvarandra, Hon steg efter honom in i en kup, der de blefvo ensamma, Under tågets gång fästade nås gon konduktörens uppmärksamhet på att i den der kupån icke stode alldeles rätt till, och som det ålåg honom att öfvervaka icke blott ordning, utan äfven anständighet, gick han på fotbrädet fram till kupgfönstret. Han såg damen sitta i knäet på patern och båda i förhållanden, hvilka omöjligt kunde anses för anständiga. Då han förehöll dem detta, sade patern att fruntimret var hans syster, och han uppgaf falskt namn. Vid ankomsten till nästa station måste han dock säga sitt rätta namn, men sökte få saken nedtystad. Den blef dock allmänt bekant i staden Brest, der patern förestår en andlig anstalt. När något åtal icke afhördes, samlades en folkmassa tre dagar å rad utanför den heliga anstalten och gaf ljudligt sitt missnöje tillkänna. På tredje dagen slog folket till och med ut fönstren. Då beslöt allmänna åklagaren sig för att anställa åtal mot de älskande. När man läser hvad i målet förekommit kan man icke undgå att känna sig öfvertygad att de verkligen Ssårat allmänna anständigheten på offentligt ställe, såsom anklagelsen lyåde. Men ett i går anländt telegram meddelade att juryn likväl frikänt patern.